Inga produkter i varukorgen.
”Industrin talar med kluven tunga”
Dubbelmoral präglar industrin sätt att handskas med miljö och transporter.
I alla fall enligt Ingemar Hertz, vd för Eurowaggon och Elog:
– Man talar hela tiden om att man vill lägga mer gods på järnväg, och att man är för miljövänligaste färdsättet. Men när det kommer till kritan har man glömt, säger Ingemar Hertz.
Inom Sveriges gränser transporterades 498 miljoner ton inhemskt gods under 2001. 61 procent av detta transporterades med lastbil. Bara elva procent med järnväg.
Samtidigt är alla experter överens om att järnvägen är det bättre miljömässiga alternativet när det gäller långa och tunga transporter. Ändå väljer många industrier med hög miljöprofil lastbilstransporter.
– Företagen går ut hårt med miljöbilagor, men sen när det kommer till kritan så glömmer man. Uppköparen är ofta medveten om miljöproblemen men kan ofta inte omsätta det i praktik. Man håller kanske på den åkare man alltid haft, man går på rutin, säger Ingemar Hertz, vd för Eurowaggon och Elog.
Statistiken från Sika, Statens institut för kommunikationsanalys, visar också att ju längre transporterna är, desto jämnare blir fördelningen mellan de olika färdsätten. Fast på sträckor över 30 mil är det sjöfarten som dominerar – inte järnvägen.
Ingemar Hertz exemplifierar med Ikea.
– De gick ut med pompa och ståt med att man skulle köra mer gods på järnväg, även om det skulle kosta mer pengar. Beslutet hurrades och applåderades, av politiker i Sverige och av EU. Men sen böt man transportledning i Ikea och sen var allt tillbaka till de gamla vanliga rutinerna med lastbilarna. Det är ingenting annat än dubbelmoral, säger Ingemar Hertz.
Sedan 1992 har godstransportarbetet i Sverige ökat med drygt 18 procent. Trafiken med lastbil och sjöfart har ökat nästan lika mycket, relativt sett, med 23 respektive 26 procent. Järnvägstransporterna längs järnväg under samma period (1992–2001) har bara ökat marginellt, från 19 198 tonkilometer 1992 till 19 547 elva år senare.
Men Hertz skräder inte heller med orden vad gäller kritik mot järnvägsbolagen.
– Det behövs konkurrens. Utan konkurrens så blir det inga billigare priser, men heller ingen förbättra kundrelation och service. Många uppköpare klagar på att det är ”för komplext att jobba med järnväg”. Ökad konkurrens skulle göra det smidigare att jobba med järnvägen eftersom bolagen skulle bli bättre och mer effektiva.
Ingemar Hertz efterlyser samtidigt en skilsmässa mellan stat och järnväg i varje EU-land, där staten även i fortsättningen ska äga spåren. Men tydligare direktiv krävs från respektive land för att främja konkurrensen på spåret.
– Många misstag beror på ägarna som inte gett klara direktiv. Man kan inte säga att järnvägsföretagen måste tjäna pengar, men samtidigt släppa in konkurrens, säger Ingemar Hertz.
Mest kritik riktar han dock mot industrins dubbelmoral.
– Ett företag kan ha en bra miljöpolicy i de flesta frågor – men de följer den inte i praktiken. Industrin talar med kluven tunga, säger Ingemar Hertz. Men det finns undantag. Stora är ett av undantagen, de kör de flesta transporter på järnväg samtidigt som de kräver att det är ellok och inte diesellok som fraktar deras varor.
Men någon lagstiftning som säger att tunga transporter ska köras på det billigaste transportsättet vill Ingemar Hertz inte se.
– Nej, industrin har en valfrihet och ska så också ha. Annars skulle man inte få någon effektivitet. Och blir regelverket allt för stort i Sverige så är risken stor att företagen flyr landet, säger Ingemar Hertz som menar att miljötänkandet måste växa in i samhället.
