– Vi ser också en fortsatt minskning av mängden tidningar och annat returpapper, vilket har en förklaring att dagstidningar minskar till förmån för att läsa nyheter digitalt.
Mål för minskande avfallsmängder
Avfall Sverige har tillsammans med kommunerna antagit det så kallade 25/25-målet, vilket innebär att år 2025 ska den totala mängden mat- och restavfall ha minskat med 25 procent per person, jämfört med år 2015.
Vad gör kommunerna för att lyckas med 25/25-målet?
– En viktig del för att nå 25/25-målet är att minska på mängden förpackningar och tidningar som slängs i restavfallet vanliga. Alltså att sortera ut dessa fraktioner så att de kan gå till materialåtervinning, istället för till förbränning med energiåtervinning. Här är insatser för mer fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar viktiga, säger Jenny Westin och berättar vidare:
– De nya förordningarna om producentansvar kommer att leda till mer fastighetsnära insamling. Sammantaget innebär lagstiftningen att senast 2025 ska alla bostadsfastigheter där det inte är uppenbart olämpligt, ha bostadsnära insamling för de vanligt förekommande förpackningsslagen och returpapper. Från 2021 ska alla kommuner erbjuda insamlingssystem för matavfall.
Vad är konsumenterna bäst respektive sämst på att återvinna?
– Konsumenterna väldigt bra på att källsortera glasförpackningar. Sämst att sortera ut är troligen plastförpackningarna, de är ofta kladdiga och då är det lätt att lägga det i soppåsen istället, menar Jenny Westin.
– Kläder är hushållen förhållandevis bra på att lämna till återanvändning och materialåtervinning. Problemet är att man köper onödigt mycket kläder och textil, här kan vi prata om ett ”köp och släng-samhälle”. Det är också ett problem att man lämnar mer till återanvändning än vad man köper begagnat, avslutar Jenny Westin.
Fakta
Vilket skräp slänger vi?
34 procent, drygt 1,6 miljoner ton hushållsavfall, gick till materialåtervinning, inklusive återvinning av konstruktionsmaterial. Det motsvarar 160 kg/person.Mängden grovavfall har minskat med 9 kg/person, 4 procent. En orsak är en minskad mängd trädgårdsavfall på grund av den torra och varma sommaren.Drygt 740 000 ton, gick till biologisk återvinning. Det motsvarar 72 kg/person. Det är i stort sett oförändrat sedan 2017. Det betyder att 15,5 procent av hushållsavfallet behandlades genom biologisk återvinning 2018.Energiåtervinningen minskade med 2 procent till cirka 2,4 miljoner ton, 231 kg/person. 49,5 procent av hushållsavfallet gick till energiåtervinning 2018.Deponering av hushållsavfall utgjorde knappt 33 000 ton 2018, 3 kg/person. Deponering står för 0,7 procent av den totala behandlingen.
publicerad 20 augusti 2019