Höstens viktigaste klimathändelser – det här måste du veta

10 september: Regeringsförklaringen. Riksmötet öppnas och statsministern presenterar den nya regeringsförklaringen. Om inget annat anges, gäller det som tidigare presenterats, som att klimatmålen gäller och ska nås. En ny EU-minister måste utses, kanske sker också andra justeringar. Allmänna motionstiden inleds, den enda tiden på hela året då riksdagsledamöterna får lägga motioner om vad de vill. Pågår till 4 oktober och är ett bra tillfälle att se vad oppositionspartierna vill på klimatområdet.

13 september: Industriklivet, sista ansökningsdag, denna gång enbart för att minska processindustrins utsläpp av växthusgaser och negativa utsläpp genom avskiljning, transport och geologisk lagring av växthusgaser.

19 september: Budgetpropositionen presenteras. Regeringen presenterar en höjd reduktionsplikt kombinerat med sänkt skatt på bensin och EU:s lägsta beskattning av diesel. Hur det ska leda till att 2030-utsläppsmålen nås blir intressant att fördjupa sig i, särksilt om andra utsläpp ökar t.ex. genom att flygskatten halveras eller avskaffas. I potten ligger ju 38 miljarder kronor från EU:s återhämtningsfond och att slippa köpa utsläppsrätter för att klara ESR-kraven.

Kanske får vi också en begränsad stimulans till billiga elbilar, någon form av landsbygdsinriktad ersättning av Stadsmiljöavtalen, ökade satsningar på järnvägsunderhåll eller en stimulans till fordonsdelning? Om reformutrymmet på 60 miljarder inte ger några betydande klimatsatsningar alls, förvärras svekdebatten gentemot framför allt Liberalerna.

Oktober-november: Utfrågningar och val av föreslagna EU-kommissionen. Under oktober utfrågar Europaparlamentet kandidaterna till EU-kommissionen, på klimatområdet bl.a. avseende hur de avser säkra att EU och medlemsländerna lever upp till beslutade klimatmål.

31 oktober: Strategiskt viktiga tekniker för Sverige. Vinnova redovisar sitt regeringsuppdrag. Vad kommer de att lyfta fram – sådant där Sverige redan visat sig starka, som biodrivmedel och elektrifierade transporter, eller sådant där alla kapplöper om en tätposition?

1–8 november: Klimatklivets utlysning, för allt utom publik laddinfrastruktur. Klimatklivet är centralt för att regeringen ska nå åtminstone delar av EU-åtagandena och ett ovanligt exempel på initiativ där regering och opposition är eniga. 

5 november: Presidentval i USA. Den viktigaste klimathändelsen på mycket länge är förstås presidentvalet i USA, där Harris klimatmässigt är ljusår bättre än Trump, men också långt mer progressiv än Biden.

11-22 nov: COP29 i Baku. Avstamp inför nästa års COP30 i Brasilien, då alla parter ska ha uppdaterat och skärpt sina nationella klimatplaner (NDC). Vad presenterar Sverige?

18–29 november: Samråd inför Klimatklivets utlysning om publik laddinfrastruktur, ordnas av Naturvårdsverket. Kan ansökningarna förenklas och samordnas med annat stöd för tunga fordons omställning?

30 nov: Trafikanalys redovisar kunskapsunderlag om elektrifiering av transportsektorn, med förväntan på förslag om bättre samordning, ny stimulans för vita fläckar på kartan och för snabb- och destinationsladdning av tunga fordon

December: Regleringsbrev till de statliga myndigheterna. Regeringen har löpande gett omfattande uppdrag till myndigheterna, men de årliga regleringsbrevet är det mest centrala tillfället. Särskilt granskar vi om Trafikverket för förtydliganden gällande klimatmålen och samordning av transportsektorns omställning, hur mycket Naturvårdsverket tänks agera för Klimatmålen och i vad mån Energimyndigheten får förtydliganden gällande energisektorns omställning. Samtidigt kommer regeringens ägardirektiv till bolagen, normalt sett är de begränsade men det finns önskemål om att SJ ska få uppdrag att säkra nattåg från Göteborg till Norrland, och regeringen kan komma att ställa kärnkraftsrelaterade krav på Vattenfall.

1 december: Vätgas-samordningsuppdraget slutrapporteras av Energimyndigheten, med fokus på industri, transport och energisystem. I september anordnas aktörsmöten på fyra ställen i landet, knäckfrågor inkluderar hur en hållbar efterfrågan för fossilfri vätgas säkras.

2 december: Miljömålsberedningen ska föreslå en strategi som bidrar till Sveriges åtaganden inom EU och internationellt angående naturvård och biologisk mångfald, inklusive upptag och utsläpp av växthusgaser inom markanvändningssektorn. Beredningen önskar dock förlängt till 15 februari för att försöka finna politisk enighet bland annat gällande återställande av våtmarker och hur överenskommelsen att skydda 30% av mark och hav ska genomföras.

30 december (senast): Klimatpolitikens effektivitet-uppdraget slutredovisas av Naturvårdsverket och Konjunkturinstitutet, med fokus på hur de svenska klimatmålen ska nås på ett kostnadseffektivt sätt. En större utredning om kostnadseffektivitet som ska pågå till år 2027 har aviserats av klimatministern och efterlysts av bland annat den tidigare utredaren John Hassler, men i nuläget finns enbart detta mer begränsade uppdrag.

31 december (senast): Nätutvecklingsplaner för 2025–2034 ska lämnas till Energimarknadsinspektionen, vilket ger en bild av hur framtiden ser ut gällande flaskhalsar och behov av statlig intervention.

31 december (senast): Undanröja hinder för elektrifieringen-uppdraget slutredovisas till regeringen. Stora förhoppningar knyts till förslag som påskyndar den nu haltande omställningen, bl.a. om kommuner bör få kunna stimulera eldrivna transporter mer än idag, om samfälligheter bör kunna etablera laddpunkter för elfordon och hur laddinfrastruktur nätansluts.

31 december: Fossilfritt Sveriges förordnande löper ut. Om inte regeringen aktivt beslutar om att förlänga det, avslutas verksamheten – kommer regeringen att lyssna på de väntade protesterna från näringslivet?

20 januari–7 februari 2025: Klimatklivet för publik laddinfrastruktur utlyses. Finns tydlig stimulans för att täcka Sveriges vita fläckar, och godkänns semipublik depåladdning?

14 februari: Steg 1 och 2-aktiviteter i fyrstegsprincipen – hur får de bättre villkor för statlig medfinansiering? Det ska Trafikverket ska redovisa förslag på, med inriktning samhällsekonomiskt lönsamma och kostnadseffektiva åtgärder. Detta svarar mot en omfattande och långvarig kritik mot att statlig infrastrukturfinansiering i huvudsak går till åtgärder som vidmakthåller eller ökar trafikflödena.

15 mars: Regelförenklingsuppdraget från regeringen delredovisas av utpekade myndigheter, däribland Naturvårdsverket och Jordbruksverket. Stora förhoppningar knyts till att det ska bli enklare att söka och redovisa Klimatklivet. Slutredovisning ett år senare.

April (inget exakt datum): Riksrevisionens granskning av statlig cykelpolitik redovisas, med förväntningar på att detta kan lägga grunden för en nationell cykelpolitik med ett nationellt mål för cykling, som 2030-sekretariatet och VTI föreslagit men Trafikverket avvisar.

30 april: Klimatanpassningsutredningen slutredovisas, med förslag på hur staten kan ta ett tydligare och mer samlat grepp kring den klimatanpassning som måste ske. Förväntningarna är stora på att staten ska ta ett större ansvar och bistå kommunerna mer.

Mattias Goldmann