Det kemiska stridsmedlet senapsgas är egentligen ingen gas, utan en trögflytande, klibbig vätska som skulle fastna på hud, kläder och föremål. I fast form kan senapsgas ge allvarliga brännskador vid kontakt med huden.
När temperaturen blir över 14 grader börjar den förångas och kan vara farlig att andas in. När behållare rostar och senapsgasen kommer ut i havsvattnet börjar den att brytas ner. Gasen kan då ge ifrån sig giftiga ämnen och kemikalier, exempelvis arsenik som kan vara skadligt för fisk, alger och musslor.
I en tidigare rapport har Sjöfartsverket pekat ut 31 vrak i svenska vatten som särskilt miljöfarliga, med tanke på den last och den mängd bränsle som fanns ombord då fartygen förliste. Under 2014 startade projektet ”Miljörisker sjunkna vrak”, ett regeringsuppdrag som letts av Sjöfartsverket i samverkan med Havs- och vattenmyndigheten, Kustbevakningen, Statens maritima muséer, Totalförsvarets forskningsinstitut och Chalmers. Syftet var bland annat att undersöka om det går att hitta eventuella miljöeffekter på havsmiljön vid vraken.
– Vi valde att undersöka några vrak närmare, bland annat Altnes i Kattegatt, Thetis i Skagerrak, Villon i södra Östersjön, Harburg i Stockholms skärgård, Skytteren i Skagerrak väster om Måseskär, säger Ulf Olsson.
publicerad 12 oktober 2015