Efter 18 timmars förhandlingar enades EU-länderna under natten till onsdag om att minska utsläppen med 90 procent till 2040, jämfört med 1990 års nivåer. Samtidigt öppnas möjligheten att använda utländska koldioxidkrediter för upp till fem procent av målet, något som i praktiken sänker de faktiska utsläppsminskningarna inom EU.
– Det är en sorglig dag. Nu har EU en position – men den är en katastrof. Målet är i praktiken 85 procent och det är alldeles för lågt, säger Heléne Fritzon (S), Europaparlamentariker och delegationsledare för Socialdemokraterna i Bryssel.
Hon menar att beslutet riskerar att bromsa investeringar och gröna jobb i Europa.
– Man öppnar upp för att medlemsländer ska kunna köpa utsläppsminskningar utomlands i stället för att snabbare ställa om i Europa. Det betyder färre gröna jobb och tappade investeringar. Cop30 står dessutom för dörren och det globala klimatarbetet försvagas när EU släpper taktpinnen, säger hon.
”Farlig signal till företagen”
Även miljöorganisationer kritiserar uppgörelsen. Martin Wadmark, klimatexpert på Världsnaturfonden WWF, kallar beslutet ”ett misslyckande för både EU och planeten”.
– Trots att regeringen tillhörde den grupp som drev på för en mer ambitiös linje fick Sverige inte tillräckligt gehör, säger han.
Han varnar särskilt för att ta bort gränsen för koldioxidkrediter inom utsläppshandelssystemet.
– Det skickar farliga signaler till de företag som ställer om till helt fossilfritt. Det kan undergräva den omställning som svenska företag redan är mitt uppe i, säger han.
”Målet svagare än det ser ut”
Även den europeiska klimatorganisationen CAN Europe riktar skarp kritik.
– Det här avtalet är långt svagare än de 90 procent som rubriken antyder. Genom att ge efter för trycket från motvilliga medlemsländer har ministrarna farligt nog öppnat dörren för utländska utsläppskrediter, säger Sven Harmeling, klimatchef på CAN Europe.



