Fossilfritt Sverige lämnar under onsdagen över en strategi, den tredje i ordningen, till regeringen. Strategin handlar om bioråvarans och bioenergins möjligheter och utmaningar för omställningen inom industrin.
Fossilfritt Sverige lämnar över strategi om bioråvara till regeringen
Energi I Fossilfritt Sveriges nya rapport pekar kalkylen på att efterfrågan från industrin på bioråvara kommer vara högre än tillgången år 2045. Fler åtgärder behövs därmed för att Sverige ska klara klimatomställningen.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material

– Strategin tar upp hur kan vi lösa pusslet kring och beställningen på bioråvara och bioenergi som finns i de färdplaner vi tidigare tagit fram, säger Svante Axelsson, nationell samordnare på Fossilfritt Sverige.
Bioråvaran behövs i klimatomställning
Rapporten understryker den nyckelroll som bioenergin har för Sveriges omställning mot ett fossilfritt samhälle.
Författarna skriver exempelvis att “den goda tillgången på bioråvara i Sverige erbjuder stora möjligheter inom olika branscher att ersätta fossila råvaror samtidigt som konkurrenskraften stärks”.
Samtidigt påpekar författarna att “bioråvara är i likhet med många andra insatsvaror en begränsad resurs och därför gäller det att öka förädlingsvärdet på resurserna för att utveckla bioekonomin i Sverige. Samtidigt som det leder till effektiviseringar och utveckling av alternativa lösningar när bioråvaran blir för dyr att använda”.
Bioenergi en viktig del i Sveriges utsläppsminskning
Idag är bioenergi den största anledningen till att Sverige lyckat minska de territoriella utsläppen av koldioxid med 29 procent sedan år 1990.
Sveriges användning av bioenergi ligger idag på ungefär 158 TWh/år, enligt Fossilfritt Sverige. Av den summan importeras 26 TWh/år som biodrivmedel till transportsektorn.
Behovet på bioråvara ökar
År 2045 väntas behovet av bioenergi öka till 241 TWh/år, vilket skulle innebära en ökad import om Sverige ska kunna möta behovet.
– Vi tycker dock inte det är rimligt att vi ska dammsuga världens resurser för att tillgodose Sveriges behov av bioråvara och bioenergi, säger Svante Axelsson.
I stället menar Fossilfritt Sverige att behovet kan minskas till 184 TWh/år till år 2045. En nivå Sverige kan klara av själv.
Behöver öka elektrifieringen
Fossilfritt Sverige ger i sin strategi olika exempel på vilken typ av åtgärder som behövs för att klara ett ökat behov. Framför allt behöver andra branscher ställa om snabbare och använda andra energikällor än bioråvara.
I strategin pekas en snabbare elektrifiering av vägtrafiksektorn och en effektivisering och teknikutveckling inom värmesektorn som viktiga åtgärder. Samt effektivisering och elektrifiering inom skogsindustrin, samtidigt som man skapar möjligheter till ökad export.
“Strategin kommer vara viktig för regeringens arbete”
Under en pressträff på onsdagen tog miljö- och klimatminister Per Bolund (MP) och näringsminister Ibrahim Baylan (S) emot strategin.
– Sverige har goda förutsättningar att ställa om från linjär ekonomi till cirkulär ekonomi men för att lyckas måste vi nyttja den biomassa som vi har på ett klokt sätt men då måste vi alla dra åt samma håll och där tror jag strategin kommer hjälpa till, säger Per Bolund och fortsätter:
– Den här strategin kommer vara viktig i regeringsarbetet med att ta fram en bioekonomi, säger Per Bolund.
Fakta
Konkreta förslag för att öka förädlingsvärdet på svenska bioråvaror
- För att säkra fortsatt skattebefrielse för rena- och höginblandade biodrivmedel, bör regeringen verka för att EU-kommissionens förslag om att ge utrymme för detta inom statsstödsregelverket genomförs (punkt 77 i CEEAG). Fram till dess att denna förändring finns på plats bör nuvarande skatteundantag förlängas. I det fall skatteundantag inte beviljas på sikt, så är ett alternativ att inkludera rena och höginblandade biodrivmedel i reduktionsplikten.
- Regeringen bör stimulera den inhemska produktionen av biodrivmedel från lignocellulosa, exempelvis genom en avancerad kvot i reduktionsplikten som bör kunna införas 2024.
- Regeringen bör senast 2022 fastställa inblandningsnivåer i reduktionsplikten för flygfotogen för åren 2030–2045 och verka för att EU sätter likvärdiga mål. Slutmålet bör vara 100 procents inblandning år 2045 i båda fallen.
- Regeringen bör under 2022 införa de mål för kompletterande åtgärder som föreslås i Vägvalsutredningens betänkande (SOU 2020:4) där inriktningen för bio-CCS är upp till 10 miljoner ton/år.