Fondernas klimatpåverkan en ”blind fläck”
Ekonomi Sparfondernas klimatpåverkan är något av en blind fläck. Det konstaterar Swedwatch och Naturskyddsföreningen i en ny rapport om fondförvaltarnas klimatansvar.
Rapporten ”Blir guldet till sand?” beskriver den praktiska klimathänsynen hos de 10 största svenska privata kapitalförvaltarna. Här finns hälften av det svenskregistrerade fondkapitalet placerat. Mätningen visar på stora skillnader mellan fondernas utsläpp; 100 000 kr i en fond genererar två ton koldioxidutsläpp per år, en annan åtta ton.
Endast tre av de granskade kapitalförvaltarna, SPP, Swedbank och Nordea har processer för att integrera klimatet i den totala förvaltningen. SPP är ensamma om att utesluta klimatosmarta företag i alla sina fonder. Skandia, Nordea och Handelsbanken tillhandahåller mindre specialfonder med klimatinriktning.
Trots en utförlig granskning av 28 fonder och djupintervjuer är det svårt att ranka vilka aktörer som är mest klimatsmarta i sin långsiktiga fondförvaltning.
– Samtliga förvaltare saknar handlingsplaner och mätbara mål för hur de ska minska negativ klimatpåverkan och samtidigt öka investeringarna i klimatlösningar som grön energi och energieffektivitet. Det är högst oroande, säger Swedwatchs kanslichef Viveka Risberg.
Rapporten ger en rad konkreta rekommendationer för ett mer klimatsmart sparande. Råden till kapitalförvaltarna är att deklarera innehållet i alla fonder och redovisa sina klimatstrategier. Det bör införas lagkrav på klimatanalys och handlingsplaner för hela fondförvaltningen, inte bara enskilda fonder. Sparare uppmanas att kräva mer information från bankerna.
