Därför blir det inget bindande klimatavtal

Vi är många som otåligt följt COP-mötena och upprörts av politikernas oförmåga att stoppa den skenande uppvärmningen av klimatet. Möte efter möte har passerat där beslut skjuts på framtiden samtidigt som det blir allt varmare. I december är det dags för det 21:a mötet i ordningen, klimattoppmötet i Paris. Men att något drastiskt kommer att hända här är osannolikt, om man ska tro Sandro Scocco, chefsekonom på Arena Idé. Det finns nämligen tre allvarliga brister som gör att en global handelsplats med ett gemensamt internationellt tak för koldioxidutsläpp aldrig kommer att bli av:

1) Koldioxidutsläpp hör tätt samman med energitillgång och det är nära kopplat till utveckling och tillväxt. Man kan därför säga att koldioxid är basen för hela vår näringsstruktur. I en marknadsbaserad lösning som det globala handelssystemet är tänkt att bli, är det den som betalar mest som får köpa. Effekten skulle bli att rätten till produktion tillföll industriländerna eftersom de har störst betalningskapacitet.

– Fördelningseffekterna blir alldeles för allvarliga för att någon skulle acceptera ett sådant beslut, konstaterar Sandro Scocco.

2) Det andra är handelssystemets duglighet. För att en inre marknad ska fungera måste det finnas kontrollmekanismer och sanktioner att ta till mot den som inte följer reglerna. På global nivå finns det ingen ”överstat” som kan säkerställa att allt går rätt till, att marknaden fungerar och att den som luras straffas. Det finns helt enkelt ingen internationell instans med den typen av befogenheter.

– Även här falerar det. Utsläppen är svåra att kontrollera och det är svårt att föreställa sig att de stora utsläpparna USA och Kina skulle välja att införa skarpa sanktioner mot varandra för att implementera klimatavtalet som ytterst skulle kunna leda till krig.

3) Den tredje anledningen till att det inte blir något bindande globalt avtal är enligt Sandro Scocco bristande tillit länder emellan.