Här simmar hajen ut i det fria

På grund av corona fick publiken stanna hemma när årets hajsläpp genomfördes i Lysekil, Gullmarsfjorden. Hajarna, som är av arten småfläckig rödhaj, fick åka i varsin plastlåda ned i vattnet där en dykare lyfte på locket till friheten. En av hajarna simmade glatt iväg och gjorde en snygg sväng mot Havets Hus kamera (länk till filmen finns sist i artikeln).

– Sedan 2003 har Havets Hus haft föräldrapar eller avelsdjur. Det man vanligtvis sätter ut är hajar på cirka 40 centimeter som är mellan tre och fyra år gamla. De ska vara stora nog att klara sig själv och ha lättare att undgå eventuella rovfiskar som kan ta dem. Och så är det viktigt att de är könsmogna, säger Inger Näslund, expert på hav och fiske på WWF, som driver projektet tillsammans med Havets Hus.

Hajsläpp ska leda till hajungar

Tanken med projektet är att hajarna ska kunna föröka sig i det vilda, och att arten på så sätt ska stärkas. Men det är inte så lätt att veta om det blir några småhajar framöver.

– Det är svårt att säga hur många som fortplantar sig, men i undersökningar har man registrerat lite fler hajar idag än för tio år sedan, säger Inger Näslund.

Märkta med id-nummer

Hajarna som släpps ut är märkta med id-nummer och information om att upphittaren ska ringa till Havets Hus. Men eftersom det är olagligt att fånga småfläckig rödhaj är det osäkert om alla fynd rapporteras. De flesta hajar som återfunnits har hittats i området kring Gullmarsfjorden, men en haj hade simmat in på norskt vatten och hittades i Oslofjorden.

Vilka är de främsta hoten mot dessa hajar?

– I dagsläget är det fisket, att de fastnar som bifångst i bottentrål. Just de här småfläckiga hajarna lever på botten. Deras förökning är också väldigt långsam. Däremot vet vi inte hur mycket övergödande ämnen, minskande yta ålgräsängar, och så vidare, kan påverka hajarnas överlevnad när det gäller födosök, säger Inger Näslund.

Hajarnas rörelser går inte att följa, eftersom de inte har någon sändare på sig.

– Det är lite synd att vi inte har den avancerade tekniken med satellitsändare på de här hajarna, men det finns inte så små sändare än till en rimlig kostnad.

Varför är hajarna viktiga för ekosystemet?

– Man brukar säga att hajar och andra stora fiskar som rovfiskar håller balans i ekosystemet. Den småfläckiga rödhajen äter bottenlevande arter, fiskyngel, kräftdjur, och as. Den kan vara lite av en städare på havets botten.

Hur ser framtiden ut?

– Vi är optimistiska och hoppas att den ska bli lite ljusare. Nu är 130 hajar släppta totalt sedan starten och med det hoppas vi att det har bidragit till en ökad population och att förökningstakten på så sätt har ökat lite grand. Så det är viktigt att uppmärksamma alla de här arterna som vi inte talar så mycket om, att kommunicera vilka arter vi har och havets betydelse för arterna och för människan i förlängningen, säger Inger Näslund.

Filmen finns att se här (scrolla ned till 4 augusti).