Strategin innebär satsningar på AI, kvantdatorer, robotik och rymdteknik, samt åtgärder för att pressa energipriser och förenkla regelverk. En ny indelning av företagsstorlek föreslås, där en ny kategori av ”mindre stora” bolag får särskilda lättnader. Samtidigt försäkrade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen att klimatambitionerna ligger fast, trots förenklingar av vissa hållbarhetsregler.
Strategin får både ris och ros – EU-parlamentarikern Isabella Lövin (MP) uttrycker oro för att förenklingar kan fördröja klimatomställningen, medan Svenskt Näringsliv och andra organisationer välkomnar initiativet.
EU:s miljömärkning fortsätter växa
EU:s officiella miljömärkning, EU Ecolabel, fortsätter enligt EU att växa och omfattar nu nästan 100 000 produkter – en ökning med 10 000 på ett år. I Sverige finns 6 500 miljömärkta produkter. Mjukpapper, golv samt färg och lack är de största produktgrupperna.
En bidragande faktor till tillväxten är ökad enligt EU efterfrågan på hållbara produkter, men också skärpta EU-regler för hållbarhetskommunikation. Även miljömärkta hotell och boenden växer snabbt och semesterfirare kan nu välja bland nästan 800 alternativ i Europa.
Utkast till ny strategi för vattenresiliens
EU-parlamentets miljöutskott har publicerat ett utkast till en rapport om den europeiska strategin för vattenresiliens. Rapporten betonar vikten av att hantera vattenresurser mer effektivt och ta itu med vattenföroreningar, vattenbrist och klimatförändringarnas påverkan. Enligt rapporten drabbas redan 20 procent av Europas yta och 30 procent av befolkningen av vattenstress årligen, och situationen väntas förvärras.
Rapporten föreslår bindande sektorsspecifika mål för vatteneffektivitet och vattenuttag, samt åtgärder för att minska föroreningar från jordbruk, industri och hushåll. Den uppmanar också till att stärka EU:s regelverk för kemiska föroreningar, såsom PFAS och bisfenoler, och att förbättra övervakningen av vattenkvalitet.
Vidare föreslås åtgärder för att anpassa vattenhanteringen till klimatförändringar genom naturbaserade lösningar, såsom restaurering av våtmarker och skapande av naturliga vattenreserver. Rapporten betonar vikten av att digitalisera vattenförvaltningen och förbättra dataövervakningen för att säkerställa mer effektivt beslutsfattande.
För att genomföra strategin efterlyser rapporten en särskild EU-finansiering för vattenresiliens inom den kommande långtidsbudgeten. Dessutom betonas vikten av gränsöverskridande samarbete mellan medlemsstater för att hantera gemensamma vattenutmaningar, särskilt i flodbassänger som sträcker sig över flera länder.
Strategisk dialog om hållbar bilindustri
EU-kommissionens startade i veckan en strategisk dialog om den europeiska bilindustrins framtid, med fokus på hållbarhet och den gröna omställningen. Dialogen samlar branschledare, sociala parter och andra intressenter för att identifiera utmaningar och lösningar för att stärka en fossilfri och konkurrenskraftig fordonsindustri.
Ett centralt mål är att underlätta övergången till rena drivmedel och elektrifiering. För detta har kommissionär Wopke Hoekstra fått i uppdrag att leda diskussioner om den gröna omställningen inom bilsektorn. Arbetet ska också säkerställa att industrin får tillgång till rätt kompetens och resurser samt skapa ett tydligt och stabilt regelverk för hållbar innovation.
EU-kommissionen har även inlett en offentlig konsultation för att samla in synpunkter från fler aktörer i sektorn. Den strategiska dialogen ska leda fram till en handlingsplan som kommer att presenteras den 5 mars.
EU presenterar sitt fokus på mänskliga rättigheter i FN
EU:s ministerråd har bestämt vilka frågor unionen ska prioritera i FN:s arbete för mänskliga rättigheter under 2025. EU lovar att fortsätta försvara mänskliga rättigheter över hela världen och samarbeta med andra länder för att stärka internationella lagar och regler.
Bland de viktigaste frågorna finns stöd till Internationella brottmålsdomstolen, ökad jämställdhet och att stoppa brott mot mänskliga rättigheter. EU kommer också att lyfta fram allvarliga konflikter, som Rysslands krig mot Ukraina och situationen i Gaza. Dessa prioriteringar uppdateras varje år och styr EU:s arbete i FN:s människorättsforum.
EU-kommissionen samlar synpunkter om Net-Zero Industry Act
EU-kommissionen har öppnat fyra offentliga samråd om nya regler kopplade till Net-Zero Industry Act (NZIA), en lag som ska stärka EU:s industri och utvecklingen av klimatsmarta teknologier. Förslagen består av tre genomförandeförordningar och en delegerad förordning, och allmänheten kan lämna synpunkter under en fyraveckorsperiod innan reglerna slutligen fastställs.
De nya reglerna rör bland annat hur förnybar energi ska upphandlas, vilka komponenter som räknas som viktiga för nettonollteknologi, samt hur strategiska projekt inom grön teknik ska väljas ut. En av reglerna ska också säkerställa att viktiga produkter och komponenter inte blir för beroende av en enda leverantör. Sista dagen att lämna synpunkter är mellan 20 och 21 februari 2025, beroende på förordning.
Fossilsubventionerna minskade med 18 procent
EU-kommissionen har publicerat sin rapport om energisubventioner i EU för 2024, som visar att subventionerna minskade med 10 procent under 2023 jämfört med 2022. Efter att ha stigit kraftigt från 213 miljarder euro 2021 till 397 miljarder euro 2022 under energikrisen, sjönk subventionerna till 354 miljarder euro 2023, motsvarande 2,10 procent av BNP. Stödet för att skydda konsumenter från höga energipriser stod för 145 miljarder euro, en minskning från 187 miljarder euro året innan. Hushållen var de största mottagarna av krisstödet, medan fossila bränslen fortfarande fick subventioner på 111 miljarder euro, en minskning med 18 procent från 2022. Då ska man dock komma ihåg att fossilsubentionerna ökade kraftigt under pandemin. Sett till ett genomsnitt över tid har fossilsubventionerna ökat. Kommissionen betonar behovet av att fasa ut alla fossila subventioner till 2030 och öka transparensen. Wopke Hoekstra och Dan Jørgensen har fått i uppdrag att utveckla en färdplan för att ytterligare minska dessa subventioner inom EU:s nästa långtidsbudget.
FN: Europas hållbarhetsomställning tappar fart
Enligt ”Europe Sustainable Development Report 2025” har Europas hållbarhetsomställning saktat in. Rapporten, framtagen av FN-organisationen Sustainable Development Solutions Network, SDSN, uppmanar EU-ledningen att prioritera hållbarhetsmålen under perioden 2024–2029. Finland, Danmark och Sverige toppar rankningen.
Fyra huvudsakliga prioriteringar har identifierats för att påskynda omställningen, bland annat ökade investeringar i hållbar industri, cirkulär ekonomi och grön teknologi. Rapporten betonar även behovet av riktade stödåtgärder för hushåll som drabbats av stigande levnadskostnader.
Andra rekommendationer inkluderar satsningar på hållbara livsmedelssystem och stärkt engagemang i FN:s hållbarhetsarbete.