5 hållbarhetsnyheter på veckans EU-agenda

EU stödjer miljardsatsning på klimatneutrala städer

112 europeiska städer har valts ut till ett EU-program som ska bana vägen för städerna att nå klimatneutralitet till 2030. De svenska städer som ingår i programmet är Gävle, Göteborg, Helsingborg, Lund, Malmö, Stockholm och Umeå.

Städerna håller just nu på att utveckla investeringsplaner om hur de ska nå dit, varav 33 har fått godkännande från oberoende experter. Investeringsprojekt handlar om att göra byggnader mer energieffektiva till att anpassa infrastruktur för extrema väderhändelser.

Men för projekten krävs pengar, och hittills saknas det 650 miljarder euro för att lyckas med att uppfylla löftet. Åtminstone enligt det ideella rådgivningsföretaget Bankers without Boundaries som räknat på saken. Men EU har lyssnat och lanserade i veckan programmet Climate City Capital Hub som ska locka privat finansiering och gruppera små projekt som i normala fall skulle ha svårt att få tillgång till finansiering. Samtidigt har Europeiska investeringsbanken, EIB, öronmärkt 2 miljarder euro i utlåning till projekten.

EU:s fossilbilsförbud under lupp

Till 2035 blir det förbjudet att sälja bensin – och dieselbilar i Europa. Förslaget var omdiskuterat, men ett slutgiltigt besked togs under förra mandatperioden. Men uttalanden som har gjorts under den senaste tiden pekar mot att lagen är skakig. Bland annat har Jens Gieseke, som var den största parlamentsgruppen EPP:s tidigare chefsförhandlare, nyligen sagt till Euractive att ett av gruppens kärnlöften var att dra tillbaka fossilbilsförbudet, och att den nybildade EPP-gruppen inom kort ska besluta hur de ska gå vidare med frågan.

Uttalandet, och andra liknande som gjorts, oroar nu medlemsföreningen Platform for Electromobility, som samlar medlemmar som Uber, Volvo och Tesla som vill driva på mot ett eldrivet samhälle. I ett offentlig uttalande skriver de att ta tillbaka beslutet, avsevärt skulle straffa industriella aktörer och medlemsföretag som redan investera i övergången i form av batterier, fordon och infrastruktur.

H2 Green Steel beviljas EU-miljarder

EU-kommissionen har godkänt stöd till det svenska stålbolaget H2 Green Steel:s nya stålverk

som ska producera fossilfritt stål. Stödet kommer delvis från stödfonden RRF som upprättades efter coronapandemin. Enligt EU-kommissionen främjar stödet målen inom bland annat den gröna given.

– Att minska ståltillverkningens inverkan på klimatet är viktigt om vi ska kunna uppnå EU:s mål om klimatneutralitet 2050. Vi säkerställer samtidigt att detta inte leder till snedvridningar av konkurrensen, säger Margrethe Vestager, verkställande vice ordförande med ansvar för konkurrenspolitik i ett pressmeddelande.

Storbolagen långt ifrån att klara CSRD-kraven

EU:s Corporate Sustainability Reporting Directive, CSRD, innebär strängare krav på företagens hållbarhetsrapportering. För att öka insynen i bolagens klimatpåverkan ska de från och med nästa år redovisa sina utsläpp. För att undersöka hur väl förberedda storbolagen är har medborgarplattformen Klimatkollen, tillsammans med konsultbolaget 2050 Counsulting, granskat företagens hållbarhetsrapporter.

Granskningen, Bolagsklimatkollen, baseras på utsläppsdata från 150 av storbolagens hållbarhetsrapporter. Resultatet visar att rapporterna innehåller stora brister och att kvaliteten mellan rapporterna varierar kraftigt.

– Det är förvånande med så stora fel och brister i klimatredovisningen, med så kort tid kvar till att EU:s hårdare krav börjar gälla. Felaktiga siffror, inlåsta dokument, hemmasnickrade kategorier och bolag som inte rapporterar utsläpp alls. Så skulle aldrig finansiell rapportering hanteras, säger Ola Spännar, medgrundare av Klimatkollen i en kommentar.