Konsumtionsbaserade utsläpp i EU underskattas

Sätt bindande mål för konsumtionsbaserade utsläpp på EU-nivå, standardisera metoder för redovisning av konsumtionsbaserade utsläpp och inför obligatoriska rapporteringskrav för medlemsstater. Det är några av rekommendationerna i en ny rapport från Stockholm Environment Institute där det konstateras att EU:s fokus på territoriella utsläpp gör att man underskattar de konsumtionsbaserade utsläppen.

EU har under åren 1990-2020 minskat sina territoriella utsläpp med 29 procent. Samtidigt ökar de konsumtionsbaserade utsläppen hela tiden och EU står i dag för 9 procent av de globala konsumtionsbaserade utsläppen. Detta trots att EU bara står för 5,7 procent av världens befolkning.

Konsumtionsavtrycket på klimatet varierar stort mellan EU:s medlemsstater. Danmark och Luxemburg har de största konsumtionsbaserade utsläppen med 11 ton koldioxid per person vardera. Lägst konsumtionsbaserade utsläpp har Slovakien med 4,6 ton koldioxid per person. En stor del av de konsumtionsbaserade utsläppen kommer från importerade varor. I Sverige är siffran 64 procent, i Danmark 56 procent och i Frankrike 50 procent. Konsumtionsområden med hög koldioxidpåverkan är mat, bostäder och mobilitet.

Författarna till den nya rapporten konstaterar att EU har möjlighet att ta ledningen i arbetet mot konsumtionsbaserade utsläpp. De huvudsakliga hinder för att minska de konsumtionsbaserade utsläppen som pekas ut i rapporten är brist på samordnad handling bland medlemsstater, frånvaron av standardiserade övervakningssystem och bristande transparens i globala leveranskedjor.