Debatt: EU:s energipolitik måste skärpas!

Enligt EREF och SERO behöver målen uppgraderas till 45 procent förnybar energi och 40 procent energieffektivisering av primär energianvändning, med bindande nationella mål. Dessutom ska småskalig förnybar elproduktion, <10 MW, undantas från förbudet för statligt stöd.

Reformera Euratom

Euratom-fördraget från 1957 går ut på att stödja kärnkraftsutbyggnaden i Europa. Fördraget har modifierats marginellt sedan dess, i Lissabon -fördraget.

I artikel 1 slås fast att ”Euratom ska ha till uppgift att skapa de förutsättningar som behövs för en snabb organisation och tillväxt av kärnenergiindustrierna”.

I artikel 2 sägs bland annat att gemenskapen ska främja forskning och att ”Gemenskapen ska underlätta investeringar och, särskilt genom att uppmuntra initiativ från företagens sida, säkerställa att sådana viktiga anläggningar kommer till stånd som behövs för utvecklingen av kärnenergin inom gemenskapen”.

Det sägs också att gemenskapen ska ”tillförsäkra samtliga förbrukare inom gemenskapen en regelbunden och rättvis försörjning av malmer och kärnbränslen ”. Det kan innebära att Sverige tvingas bryta uran.

Euratom-fördraget bryter mot några av EU:s grundprinciper. Artikel 3 i EU-fördraget om att lagarna ska vara inbördes förenliga. Euratomfördraget står dock över andra EU-fördrag när de kolliderar, exempelvis om principen om subsidiaritet, att beslut ska fattas så låg nivå som möjligt och mot artikel 6 om ”Polluter pays”-principen.

Sveriges medlemskap i Euratom kostar minst 300 miljoner varje år och kommer att öka.

Euratom möjliggör subventioner av kärnkraft

EU-kommissionen har i förslaget till energipolitik fram till 2030, det så kallade Clean Energy Packet, klargjort att kärnkraften inte behöver konkurrera på marknaden. Kärnkraften får alltså kraftigt subventioneras. Det görs just nu i England och Ungern med mångmiljardbelopp. Frankrike har dessutom pumpat in cirka fyra miljarder euro i det konkursmässiga kärnkraftsföretaget EdF. Samtidigt får inte förnybar energi subventioneras på grund av EU:s konkurrensregler, State Aid Guidelines.

Österrike och Luxemburg överklagade EU-kommissionens beslut att subventionera kärnkraft i England och Ungern till allmänna domstolen. 12 juli 2018 tillbakavisade domstolen överklagandet, till stor del med hänvisning till Euratomfördraget.

Massivt stöd till fusionskraft

Under perioden 2021-2027 ska EU, via Euratom, satsa drygt 60 miljarder euro på den franska lekstugan, fusionsenergiprojektet ITER. Ett gigantiskt slöseri med resurser. Den tekniken blir helt säkert olönsam, om den överhuvudtaget skulle fungera tekniskt.

Det gör den inte i dag, efter 60 års forskning och utveckling. Dessutom har vi redan billig fusionsenergi distribuerad över hela världen, nämligen solenergin. Satsa på den formen av fusionsenergi istället! Eftersom Sverige 2040 enligt Riksdagen ska basera energiförsörjningen på 100 procent förnybar energi, blir Euratomfördraget en dyr obsolet kvarleva som är helt onödig för oss.

Reducera stödet till Euratom med minst 50 procent

En förändring av Euratomfördraget har föreslagits med jämna mellanrum utan att någon åtgärd av betydelse har vidtagits. Tyskland, Österrike, Luxemburg, Irland och Danmark har nu ambitionen att reformera Euratom. Det är därför viktigt att Sverige ansluter sig till denna grupp av reformvänliga EU-länder. Moderaternas förslag att fördubbla stödet till Euratom är bortkastade pengar.

Istället för att subventionera fissions- och fusionsenergi bör Euratom ägna sig ät säkerhetsfrågor, tackla avfallsproblemet och underlätta avvecklingen av befintliga reaktorer. För en sådan inriktning räcker betydligt mindre än hälften av nuvarande budget.

Av: Göran Bryntse, ordförande i Sveriges Energiförningars Riksorganisation, SERO och vice president i European Renewable Energies Federation, EREF.

Läs mer: Nej till omstridd gruva i Billinge