Dagens M&U 4 mars 2025

I sommar öppnar de första delningsstationerna i Göteborg, ett initiativ inom EU-projektet Digital Kiosks där Familjebostäder är det första svenska bostadsbolaget som deltar. Projektet syftar till att minska köphetsen genom att göra det enklare för hyresgäster att låna och dela saker i stället för att köpa nytt.

Projektledaren Ellen Johnsson förklarar för Dagens M&U att delningsstationerna ska minska resursförbrukning och avfall genom att erbjuda tillgång till sällananvända produkter. Förhoppningen är att initiativet även ska bidra till social samhörighet genom att skapa naturliga mötesplatser.

De första stationerna placeras i Majorna, Högsbo och Eriksbo, utvalda utifrån en miljöenkät där hyresgästerna fått ange sina behov. Efterfrågan varierar mellan områden – vissa behöver verktyg och hushållsapparater, medan andra efterfrågar fritidsutrustning och leksaker.

Vilka föremål som kommer att finnas i stationerna bestäms i samarbete med hyresgäster genom dialog och enkäter. Projektet kommer att pågå i tre år, och om det faller väl ut finns planer på att expandera till fler områden och dela erfarenheter med andra fastighetsbolag.

Läs ”Här ska delningsstationer minska köphetsen”

Experten: Så kan digitala tvillingar användas i hållbarhetsarbetet

Digitala tvillingar har stor potential att förbättra hållbarhetsarbetet genom att simulera scenarier och optimera beslutsprocesser. Det menar Carina Carlman på forskningsinstitutet Rise som också konstaterar att tekniken kan bidra till bättre planering och resurseffektivisering inom samhällsbyggnadssektorn.

En digital tvilling är en virtuell modell av verkligheten som kan användas för att visualisera och analysera hållbarhetsutmaningar. Genom att samla och organisera data kan olika verksamheter inom exempelvis en kommun samverka bättre och undvika att arbeta i isolerade silos. På så sätt kan beslutsunderlaget bli mer robust och långsiktigt hållbart.

I en intervju i Miljö & Utveckling berättar Carina Carlman att digitala tvillingar till exempel kan stödja hållbarhetsredovisning genom att tydligt visa ambitioner och resultat. Hon pekar också ut möjligheter med att använda digitala tvillingar för att optimera lokalutnyttjande, förbättra återbruk av byggnadskomponenter och minska användningen av jungfruliga resurser.

– Här krävs sömlösa övergångar och överblick. Hur kan vi fånga upp byggnadskomponenter och kvalitetssäkra materialet, vem äger, hur löser man spårbarhet, var ska det mellanlagras och så vidare. Det blir en större händelsekedja som är mer komplex, säger hon.

Läs ” Så kan du använda digitala tvillingar i hållbarhetsarbetet”

EU presenterar planen för digitala produktpass

I mitten av april planerar EU-kommissionen att anta och publicera den första arbetsplanen för digitala produktpass, DPP. Dessa pass är elektroniska dokument som innehåller detaljerad information om en produkts hela livscykel, inklusive ursprung, komponenter, tillverkning, användning och återvinning. Syftet är att öka transparensen, underlätta reparationer, återvinning och återbruk samt bidra till en mer cirkulär ekonomi.

Enligt den nuvarande tidsplanen kommer kraven på digitala produktpass att införas stegvis för olika produktgrupper:

• Batterier: Krav på DPP från februari 2027.
• Textilier: Förväntas omfattas av krav på DPP under 2027.
• Järn- och stålprodukter: Planerade krav på DPP under 2027.

Flera andra produktkategorier, såsom elektronik, möbler, däck, rengöringsmedel, färger, smörjmedel och kemikalier, kommer också att omfattas av dessa krav i framtiden.

Läs” Experten: Så förbereder du dig för digitala produktpass”

Tidscoachens råd till hållbarhetsproffs

Många hållbarhetsproffs pekar ut tidsbrist som ett av deras största hinder för att ställa om sina organisationer. Men det finns knep att ta till för att få ut så mycket som möjligt av sin tid – och på så vis uppnå snabbare resultat och känna mer motivation.

Tidscoachen Dorotea Petterson har coachat och hållit kurser om effektivitet och tidsoptimering i tretton år. Hon menar att tidsbrist inte existerar, utan att det handlar om hur man använder sig av sin tid.

– Tidsbrist är en upplevelse, en känsla i stunden. Vi känner att tiden inte räcker och att allt kommer på en och samma gång. Då måste man stanna upp och tänka vad man behöver ta tag i. Det handlar om hur vi lägger upp vår tid och hur vi tänker långsiktigt, säger hon till Dagens M&U.

Det första steget för att optimera sin tid, och få så mycket gjort som möjligt är enligt Dorotea Petterson att lära känna sig själv och hur man fungerar.

– Det är viktigt att förstå sina egna beteenden. När på dygnet man jobbar bäst, hur mycket man brukar prokrastinera, hur mycket perfektionist man är och hur mycket energi man har olika dagar, säger hon.

Därefter menar hon att det är viktigt att prioritera rätt, där hon menar att det mest centrala är att jobba efter vilka resultat man vill uppnå.

– Om du hela tiden prioriterar efter en brinnande lista, är det inte säker att man prickar rätt. Därför behöver arbetet vara resultatinriktat. Många företag jobbar efter stora övergripande mål. Men jag vill i stället att vi pratar om resultat, och där behövs det resultat i närtid som gör att man ser framsteg och därmed ökar motivationen, säger hon.

40 organisationer kräver att Sverige stoppar EU:s omnibusförslag

Ett fyrtiotal civilsamhällesorganisationer, fackförbund och akademiker i Sverige uppmanar regeringen och riksdagen att säga nej till EU-kommissionens omnibusförslag. Förslaget, som presenterades den 26 februari, innebär enligt kravställarna en betydande försvagning av EU:s hållbarhetslagstiftning.

Bland de mest kritiserade förändringarna finns förslaget att avskaffa företags rättsliga ansvar på EU-nivå, att skjuta upp införandet av lagstiftningen till 2027 och begränsa kraven på due diligence-processer. Dessutom föreslås att företagens granskning av leverantörskedjor endast ska omfatta direkta underleverantörer, medan mindre aktörer undantas helt. Även skyldigheten att vidta åtgärder vid överträdelser minskas, och kravet på klimatomställningsplaner tas bort.

Organisationerna bakom uppmaningen anser att dessa förändringar hotar skyddet av mänskliga rättigheter och miljö inom företags globala värdekedjor.

Kvinnors obetalda arbete ökar – löneskillnaderna består

Löneskillnaderna mellan kvinnor och män i Sverige har ökat, och utvecklingen mot jämställda löner har stannat av. Enligt årets uträkning från initiativet Lön hela dagen arbetar kvinnor nu obetalt efter klockan 16.12, en försämring som innebär att Sverige är tillbaka på samma nivå som för fem år sedan.

Statistik från Medlingsinstitutet visar att löneskillnaderna ökade från 9,9 till 10,0 procent under det senaste året. En viktig orsak är att lönerna har ökat mer i privat sektor, där fler män arbetar, medan löneutvecklingen varit svagare i offentlig sektor, där kvinnor är i majoritet.

För att minska lönegapet och säkerställa jämställda löner föreslår Lön hela dagen fyra åtgärder: bättre möjligheter till heltidsarbete och trygga anställningar, synliggörande och åtgärdande av strukturella löneskillnader, en mer jämställd föräldraförsäkring samt skärpt tillsyn och sanktioner kopplade till lönekartläggning.