Dagens M&U 14 februari 2025

Miljömålsberedningen har lämnat sina förslag på hur Sverige ska uppfylla nationella och EU-krav för att öka den biologiska mångfalden och binda mer koldioxid i skog och mark.

 Bland förslagen finns ekonomisk ersättning till skogsägare för att låta skogen stå, statligt stöd för återvätning av torvmarker, 50 procent i stöd för skogsgödsling samt skydd av urskog och gammal skog. I södra Sverige definieras gammal skog som skog med en medelålder över 160 år, medan gränsen i norr är 180 år.

Vid en pressträff lyfte Miljömålsberedningens ordförande Lars Tysklind (L) att det finns många målkonflikter och att han hade önskat mer enhälliga beslut i utredningen, där alla riksdagspartier har deltagit.

 – Det var väldigt många majoritetsbeslut, säger han.

Sverige måste enligt EU:s LULUCF-regler binda mer koldioxid i skog och mark, men trenden visar att upptaget minskar. Miljömålsberedningen uppskattar att deras förslag kan leda till ett ökat nettoupptag av växthusgaser med cirka 7 miljoner ton per år till 2030. Det är dock långt ifrån de 19 miljoner ton som Naturvårdsverket bedömer som nödvändigt.

Utredningen har även haft i uppdrag att föreslå åtgärder för att Sverige ska uppfylla EU:s strategi för biologisk mångfald. Strategin säger att ”all återstående urskog och naturskog ska skyddas strikt till 2030”, men enligt utredningen bidrar förslagen endast ”i viss utsträckning” till detta mål.

Läs Miljömålsberedningens slutsatser

Dubbel väsentlighet i riskzonen – tre experter förklarar konsekvenserna

EU-kommissionens förenklingspaket för hållbarhetsregelverken CSRD, CSDDD och taxonomin kan innebära en kraftig ambitionssänkning. Ett av de mest omdiskuterade förslagen är att slopa kravet på dubbel väsentlighetsanalys, vilket syftar till att identifiera både hur företag påverkar och påverkas av hållbarhetsfrågor.

I en artikel i Miljö & Utveckling varnar tre experter för konsekvenserna. Henrik Tegnér, strategi- och hållbarhetschef på Afry, menar att det snarare handlar om en ambitionssänkning än en förenkling och att analysen är viktig för att prioritera rätt åtgärder. CSRD-experten Eva Morger på Goodpoint påpekar att en slopad analys kan skapa osäkerhet och bromsa företagens hållbarhetsomställning. Amelie Kvarnström på Westander Hållbarhet betonar att dubbel väsentlighet har hjälpt företag att integrera hållbarhet i affärsstrategin – och att ett slopat krav kan leda till att hållbarhetsfrågor åter blir isolerade från kärnverksamheten.

Beslut om förenklingspaketet väntas i början av mars, efter att ha skjutits upp från slutet av februari.

Läs intervjun i Miljö & Utveckling

FI kräver bättre hållbarhetsrapportering från försäkringsbolag

Finansinspektionen, FI, har granskat hur skadeförsäkringsföretag inkluderar hållbarhetsrisker i sina risk- och solvensbedömningar och konstaterar att rapporteringen behöver förbättras inför nya lagkrav 2027. Dessa krav införs i svensk lagstiftning som en del av förändringar i Solvens 2-direktivet och innebär att försäkringsföretagen måste redovisa hur de påverkas av klimatförändringsrisker.

FI:s analys visar att företagen redan inkluderar hållbarhetsrisker i sina rapporter, men att väsentlighetsbedömningar ofta är bristfälliga. Många företag redovisar endast knapphändigt hur de exponeras för klimatförändringar, eller inte alls. Detta försvårar enligt FI bedömningen av rapporternas kvalitet och relevans.

Även scenarioanalyser behöver enligt myndigheten förbättras, särskilt vad gäller långsiktiga perspektiv på hur klimatförändringar kan påverka företagens affärsmodeller. FI planerar att följa upp efterlevnaden av de nya reglerna efter att de har införts i svensk rätt. Myndigheten kommer under 2025 att särskilt fokusera på finansmarknadens hantering av klimatrelaterade risker och den gröna omställningen.

Läs ”Hållbarhetsrisker i skadeförsäkringsföretagens Orsa-rapporter”

Nytt verktyg kartlägger globala regelverk för textilavfall

Global Fashion Agenda, GFA, lanserar nu ett verktyg för att kartlägga och analysera världens olika regelverk för textilavfall. Verktyget, ett så kallat Extended Producer Responsibility-system eller EPR-system, riktar sig till företag, beslutsfattare och hållbarhetsexperter som vill förstå hur olika länder hanterar producentansvar inom textilindustrin.

Verktyget ger en översikt av befintliga och kommande EPR-system, både obligatoriska och frivilliga. Det klassificerar regelverken efter region och beskriver vilka aktörer som omfattas, vilka produkter som ingår och vilka producentansvarsorganisationer som finns.

I EU har kravet på separat insamling av textilier trätt i kraft från 2025, och en revidering av avfallsdirektivet kan införa harmoniserade EPR-system inom unionen. Samtidigt inför stater i USA, som Kalifornien och New York, egna regler, medan andra länder som Brasilien, Japan och Indien ännu inte har beslutat om EPR för textilier.

Verktyget beskrivs av GFA som ett dynamiskt verktyg som kommer att uppdateras löpande.

Läs om “Mapping of Global Extended Producer Responsibility (EPR) for Textiles”

H&M byter ut toppskiktet – hållbarhet försvinner från ledningen

Hållbarhet har försvunnit från H&M:s innersta ledning efter en omfattande omstrukturering, rapporterar Dagens industri. Hållbarhetschefen Leyla Ertur ingår inte längre i koncernledningen, samtidigt som flera andra toppchefer har lämnat sina poster.

Trots att H&M betonar att hållbarhet fortsatt är en prioriterad fråga, väcker förändringen frågor om modejättens strategiska inriktning. Enligt Dagens industri har omstruktureringen inneburit att koncernledningen har utökats från sju till tio personer, men ingen av dessa har hållbarhet som huvudfokus.

Bland de som har lämnat koncernledningen finns, förutom Leyla Ertur, även Nanna Andersen, tidigare chef för nya förvärv och investeringar, samt Alexandra Frid Razola, ansvarig för innovationshubben The Laboratory. De enda två personer som behållit sina positioner är finanschefen Adam Karlsson och Anna Attemark, chef för H&M:s övriga varumärken.

Swedwatch: Så kan EU:s upphandlingsdirektiv stärkas

EU:s direktiv om offentlig upphandling ska revideras senast 2027. Organisationen Swedwatch ser revideringen som en viktig möjlighet att stärka hållbarhetskrav och skyddet för mänskliga rättigheter i upphandling och kommer nu med ett antal rekommendationer till EU:s beslutsfattare.

Swedwatchs fem nyckelrekommendationer:

Integrera internationella människorättsstandarder i direktivet för att förhindra att offentliga medel används till företag som bryter mot mänskliga rättigheter eller orsakar miljöskador.

Göra hållbarhetskrav juridiskt bindande i upphandlingar, eftersom dagens frivilliga åtgärder är otillräckliga.

Införa krav på due diligence, tillbörlig aktsamhet, som ett minimikrav, i linje med EU:s direktiv om företagsansvar, CSDDD, där företag måste identifiera och hantera risker kopplade till mänskliga rättigheter och miljö.

Öka transparensen i leveranskedjor, bland annat genom ett EU-gemensamt register där upphandlande myndigheter kan granska leverantörers historik.

Stärka offentliga upphandlare genom mer resurser och utbildning för att de bättre ska kunna påverka hållbarhetsarbetet i leverantörskedjor.