Dagens M&U 13 november 2024

Sverige kommer att bidra med 8 miljarder kronor till FN:s Gröna klimatfond under perioden 2024–2027. Det meddelade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari och bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa under en pressträff på onsdagsförmiddagen. Den gröna klimatfonden stödjer låg- och medelinkomstländer i att genomföra klimatinvesteringar, både för att minska utsläppen och för att anpassa samhällen till klimatförändringar.

Under gårdagen meddelades ett flerårigt bidrag på 200 miljoner kronor till en särskild fond för skador och förluster relaterade till klimatförändringar. Sveriges regering uppger att nivån på finansieringen till den Gröna klimatfonden är densamma som tidigare år, men framhäver att detta gör Sverige till den största givaren per capita bland de större bidragsgivarna.

Utöver finansiella bidrag kommer Sverige även att tillsätta en utredning för att stärka sina internationella klimatsatsningar. Utredningen ska undersöka hur svenska företag kan bidra till genomförandet av andra länders klimatplaner och kartlägga möjligheter för att minska utsläpp i områden med stor klimatpotential.

Studie: Så hänger ESRS ihop med finansiell rapportering

En ny studie från FAR:s Strategigrupp Redovisning visar på starka kopplingar mellan EU:s hållbarhetsstandarder ESRS och de internationella finansiella redovisningsstandarderna IFRS. Studien fann att 41 procent av ESRS-paragraferna har direkta eller indirekta kopplingar till IFRS. Analysen identifierade att samarbetet mellan hållbarhets- och redovisningsspecialister blir alltmer avgörande när hållbarhetsrapporteringen nu inkluderas som en del av företagens årsredovisningar enligt CSRD-direktivet.

Resultaten visar att hållbarhetsrapporteringen kräver betydande hänsyn till finansiella mått, exempelvis genom krav på att hållbarhetsdata relateras till poster i finansiella rapporter. Vissa hållbarhetsstandarder kräver direkt avstämning med finansiella rapporter, medan andra bygger på gemensamma begrepp och liknande regleringsstrukturer. Studien understryker därför vikten av att företag strukturerar arbetet för att säkerställa en samstämmig rapportering, som förenar hållbarhets- och finansiell information.

Författarna framhåller också hur klimatrelaterade risker och målsättningar kräver särskild uppmärksamhet i de finansiella rapporterna, något som både IFRS och ESRS nu kräver. Detta kan innebära redovisning av framtida utgifter för att möta klimatmål, vilket ställer höga krav på tillförlitlig data och interna kontroller.

Läs ”Starka kopplingar mellan hållbarhetsrapportering och finansiell rapportering”

CDP lovar anpassning till EU:s hållbarhetsstandarder

Vid klimatmötet Cop29 meddelade CDP och EFRAG på tisdagen att de är nära att slutföra arbetet med omfattande samstämmighet mellan CDP:s frivilliga miljörapportering och den obligatoriska europeiska hållbarhetsstandarden ESRS, ramverket bakom EU:s CSRD-direktiv. CDP planerar att anpassa sitt rapporteringsformat under 2025, vilket ska minska rapporteringsbördan för företag som även måste rapportera enligt ESRS.

ESRS, som introducerades sommaren 2023, kräver att företag rapporterar sina klimatpåverkande åtgärder samt hanterar klimatrelaterade risker och styrningsstrukturer som berör klimatansvar. Enligt CDP och EFRAG:s gemensamma uttalande kommer samarbetet innebära att företag som rapporterar under ESRS lättare kan använda sina uppgifter i CDP:s system, medan de som redan använder CDP:s plattform får en smidigare väg in i ESRS-kompatibel rapportering.

En detaljerad kartläggning mellan CDP och ESRS kommer enligt organisationerna att offentliggöras tidigt 2025, inför nästa CDP-rapportcykel.

14 förslag för att minska kemikalierisker

Kemikalieinspektionen har presenterat 14 förslag för att minska riskerna med kemikalier och uppnå de mål som Sverige och EU enats om i det globala kemikalieramverket från 2023. Förslagen, som kommer i form av en rapport, täcker ett brett spektrum av åtgärder, bland annat vill Kemikalieinspektionen se förbättrad lagstiftning, stärkt regelefterlevnad och ökat engagemang hos näringslivet. Bland förslagen ingår specifika åtgärder för att öka stödet till låg- och medelinkomstländer, vilket bedöms som viktigt för att stärka kapaciteten på global nivå.

För att förbättra säkerheten föreslås även att Sverige arbetar för att de nya faroklasserna i EU:s klassificerings- och märkningssystem CLP också införs i FN:s globala harmoniserade system, GHS. En särskild satsning föreslås även för textilindustrin, där Kemikalieinspektionen tillsammans med näringslivet kan skapa planer för att uppfylla informationskrav i leverantörskedjan. Andra åtgärder som föreslås är att utveckla en innovationsagenda för att främja säkrare alternativ till farliga kemikalier, samt att stödja företag i hållbarhetsrapportering kopplat till kemikalieinnehåll och kemikalierisker.

Läs ”Det globala kemikalieramverket – nu och framåt”

G20 uppmanas till hållbar förvaltning av världshaven

Den första Oceans 20-kommunikén har offentliggjorts inför G20-toppmötet i Rio de Janeiro, med krav på att G20-länderna integrerar haven i sina klimat- och utvecklingsagendor. Oceans 20 är ett nytt forum inom G20 som prioriterar havsfrågor för att stärka ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet genom globalt samarbete. Kommunikén presenterar tio tematiska områden och sex konkreta rekommendationer för en hållbar havsekonomi, energitransition, livsmedelssäkerhet, marin bevarande, förstärkt havsstyrning och ökade investeringar i haven.

G20-länderna är i dag ansvariga för 80 procent av världens koldioxidutsläpp och förvaltar samtidigt nära hälften av jordens kuststräckor.. I kommunikén betonas behovet av ett ”Oceans Action Agenda” inför nästa klimattoppmöte, Cop, som ska arrangeras i Brasilien.

Oceans 20-mötet har engagerat över 6 000 deltagare från 34 länder och över 300 internationella talare, och syftar till att samla globala aktörer från regeringar, företag, akademi och civilsamhälle.

Läs kommunikén

Energijätte spår 84-procentig minskning av EU:s utsläpp

Den franska energijätten Engie förutspår i en ny prognos att EU kan minska sina växthusgasutsläpp med 84 procent till 2040. Företaget ser det också som fullt möjligt att nå EU:s mål om 55 procents utsläppsminskning till 2030 om man påskyndar införandet av mogna tekniker som sol- och vindkraft, samt utbyggnad av elnät och elektriska transporter.

Engie vill dock inte att EU sätter något officiellt utsläppsmål för 2040, vilket diskuterats flitigt. Ett särskilt 2040-mål skulle enligt Engie innebära betydande ”extrakostnader”. Istället rekommenderar man en ”optimerad bana” där man når 84 procent år 2040 och där förnybar energi utgör 60 procent av EU:s elproduktion år 2030.