Dagens M&U 11 mars 2025

Nya EU-regler ställer högre krav på mer hållbara förpackningar. Erik Lindroth, hållbarhetsdirektör på Duni, som bland annat tillverkar måltidsförpackningar, delar med sig av sina bästa råd för att designa hållbara förpackningar som lever upp till kraven. 

– Det första steget är att följa avfallstrappan. Att först använda så lite material som möjligt och ta bort material där det går. Nästa steg är att använda återanvändningsbara lösningar och flergångslösningar. Måste man ändå använda nytt material, är det bättre att använda biobaserat, i stället för fossila material. Om man ska skapa engångslösningar så måste man se till att de passar in i de återvinningssystem som finns, säger han till Dagens M&U.

Vidare ger han rådet att ansluta sig till vetenskapsbaserade klimatmål enligt SBTi.

– SBTi och avfallstrappan är de två grundpelare vi har i vår materialstrategi. Sedan är det också viktigt att förstå förpackningens syfte. För oss är det övergripande syftet att skydda livsmedlet, vilket bidrar till minskat matsvinn.

Viktiga lagstiftningar att hålla koll på är enligt Erik Lindroth EU:s förpackningsförordning samt plastdirektiv. En stor utmaning för förpackningstillverkare säger han är att reglerna kommer att kräva en viss mängd återvunnen plast.

– Det är svårt eftersom det finns väldigt lite återvunnet material som också är godkänt för livsmedel. Så där kommer det krävas en utveckling av återvinningssystemen, säger han.

Debatt om Omnibus-förslaget – det säger EU-parlamentets partigrupper

På onsdagen hölls en debatt i Europaparlamentet om förslaget om en ny omnibuslag. Utifrån uttalanden från de olika EU-parlamentarikerna, kan debatten sammanfattas utifrån att mitten-högergruppen EPP, där Moderaterna och Kristdemokraterna ingår, vill få till ett ”brådskande genomförande” av lagstiftningen och att de dessutom kan tänka sig ytterligare nedskärningar. ECR, där Sverigedemokraterna ingår, anser att omnibus är långt ifrån tillräckligt. En parlamentsledamot uttryckte bland annat att EU behöver ”slänga massa direktiv i papperskorgen, där de hör hemma”.

S&D, där Socialdemokraterna ingår, uppger att de välkomnar förenklingar, men anser att EU-kommissionens förslag inte handlar om förenklingar utan snarare om avreglering. Den liberala och mittenorienterade gruppen Renew Europe, där Centerpartiet finns med, betonade att det är möjligt att gå snabbt framåt med lagstiftningen utan att överdriva nedregleringen som de menar att högergrupperna gör. 

Den gröna gruppen, där Miljöpartiet finns med, beskriver omnibusförslaget som en ”massiv nedreglering” som underminerar den gröna omställningen. De ser också risken att det avskräcker investerare som de menar redan är på väg mot en mer hållbar förändring.

Storföretag pressas av investerare – anpassar sin klimatlobbying

Allt fler bolag inom utsläppsintensiva sektorer anpassar sin politiska påverkan till Parisavtalets mål, visar en ny rapport från organisationen Influencemap. Andelen bolag vars lobbyarbete står i konflikt med globala klimatmål sjönk under 2024 från 28 till 23 procent, enligt studien som omfattar 165 företag inom bland annat fordons-, kemi-, bygg- och oljeindustrin.

Rapporten lyfter fram Unilever och energibolaget Enel som föregångare i arbetet med att aktivt anpassa sin lobbying till 1,5-gradersmålet. Samtidigt uppger 69 av företagen att de stärkt sin interna kontroll för att säkerställa konsekventa klimatbudskap, särskilt gentemot branschorganisationer. Enligt InfluenceMap är det framför allt ökad press från investerare som driver förändringen, med krav på tydligare klimatstrategier och större öppenhet.

Men trots positiva steg är motståndet mot förändring fortsatt stort, framför allt bland amerikanska olje- och gasjättar. Även inom sjöfart och tung industri kvarstår brister i transparens och ambitionsnivå, konstaterar studien.

Läs analysen från Influencermap

Google tar bort hänvisningar till ”mångfald” och ”jämlikhet” från AI-sida

Google har i tystnad ändrat sin webbsida för ett team som arbetar med forskning kring AI-säkerhet, rättvisa och transparens och tagit bort referenser till ”mångfald” och ”jämlikhet”, skriver Techcrunch.

Tidigare innehöll sidan formuleringar som ”marginaliserade samhällen”, ”mångfald”, ”underrepresenterade grupper” och ”jämlikhet”, men dessa har tagits bort eller ersatts med mer allmänna termer som ”alla”, ”varierade” och ”många”. Google har inte kommenterat förändringen.

Ändringarna uppmärksammades av den granskande organisationen The Midas Project och sker samtidigt som Google har tagit bort liknande språk från sin webbsida för Startups Founders Fund. I februari meddelade företaget också att det skulle avskaffa sina mångfaldsmål vid rekrytering och granska sina program för mångfald, jämlikhet och inkludering, DEI, vilket Dagens M&U skrivit om tidigare.

WWF och Birdlife uppmanar regeringen att driva på för naturfinansiering i EU

Gustaf Lind, generalsekreterare för WWF Sverige, och Kjell Carlsson, ordförande för Birdlife Sverige, uppmanar regeringen att verka för öronmärkt finansiering av naturrestaurering i EU:s nästa långtidsbudget.

I ett öppet brev varnar de för att klimat- och naturkrisen förvärras och att nuvarande EU-medel inte räcker för att skydda och restaurera naturen. De betonar att investeringar i exempelvis våtmarker kan minska översvämningar och stärka samhällets motståndskraft.

I dag är LIFE-programmet det enda EU-stödet för natur men är begränsat i omfattning och långsiktighet. EU har dessutom misslyckats med målet att 10 procent av budgeten ska gå till biologisk mångfald senast 2025.

Gustaf Lind och Kjell Carlsson hänvisar till Riksrevisionens rapport om otillräckliga medel för svensk naturvård och vill att Sverige driver på för ökad naturfinansiering i EU-budgeten.

IVL utreder massbalansprincipen för fossilfria godstransporter

IVL Svenska Miljöinstitutet inleder nu en studie för att utreda hur massbalansprincipen kan bidra till att minska klimatutsläppen från godstransporter. Metoden innebär att företag kan köpa fossilfria transporter och tillgodoräkna sig klimatvinsten, även om deras egen transporter i praktiken ännu inte är helt utsläppsfria.

Enligt IVL finns ett stort intresse för massbalanstjänster inom näringslivet, men samtidigt råder osäkerhet om hur och i vilka sammanhang metoden bör användas. Tidigare studier har visat att många företag ser massbalans som ett viktigt verktyg för att nå sina klimatmål, men pekar samtidigt på risker med metoden, särskilt när det gäller hur utsläpp beräknas och redovisas.

Forskare vid IVL understryker behovet av tydligare riktlinjer för hur massbalansprincipen kan påskynda omställningen mot fossilfria transporter. En central utmaning är att undvika dubbelräkning och säkerställa korrekta utsläppsrapporter.