Dagens M&U 10 januari 2025

EU:s expertgrupp föreslår ändringar i taxonomin

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

EU:s plattform för hållbara finanser, en expertgrupp i EU-kommissionen, föreslår flera ändringar i unionens taxonomi. Det uttalade syftet är att förbättra och förenkla användbarheten, utvidga taxonomin och höja ambitionsnivån. 

Här är ändringarna som föreslås:

  • DNSH-kriterierna. Riktlinjerna för Do No Significant Harm, som fastställer om en investering i en ekonomisk verksamhet inte påtagligt skadar några miljömässiga eller sociala mål, ska göras enklare att använda. Särskilt när det gäller retroaktiva bedömningar. Förbättrad vägledning och klargöranden planeras för att underlätta rapportering. Dessutom ska de utvecklas för att inkludera fler aktiviteter. Med det menas verksamheter eller processer som kan bedömas utifrån deras bidrag till hållbarhet.
  • Nya aktiviteter. Bland annat ska gruvdrift för klimatförändringsbegränsning inkluderas.
  • Befintliga aktiviteter ska uppdateras. Bland annat ska tröskelvärden för koldioxid ska anpassas efter klimatmål till 2050.

Den 8 januari utlyste plattformen för hållbara finanser ett samråd där berörda parter får tycka till om ändringarna. Ännu ligger dock inget färdigt förslag på bordet.

Läs ”Platform on Sustainable Finance Draft Report on Activities and Technical Screening Criteria to be Updated or Included in the EU Taxonomy”

Elin Bergman: Cirkulära trender att hålla koll på 2025 

När Elin Bergman, expert på cirkulär ekonomi och medgrundare till organisationen Cradlenet, trendspanar inför 2025 ser hon framför sig att cirkulär ekonomi seglar högre upp på agendan. Hon lyfter EU:s hållbarhetsrapporteringskrav, CSRD, som en pådrivande faktor som kommer att få allt fler företag få upp ögonen för att bli mer resurseffektiva och cirkulära.

Vidare tror hon att de protektionistiska trenderna kommer att kvarstå i och med det politiska världsläget. Det menar hon i sin tur innebär att allt fler globala företag flyttar hem produktionen till Europa och försöker hitta material och resurser på hemmaplan för att stabilisera sina värdekedjor. Samtidigt ser hon att regenerativa affärsmodeller är på frammarsch.

– I stället för att företag ska ha mindre dålig på verkan på klimat och miljö så är det fokus på hur de kan skapa positiv påverkan, säger hon till Dagens M&U. 

En viktig EU-lagstiftning att hålla koll på, menar hon, är arbetsplanen för ESPR-ekodesign för hållbara produkter, som anger vilka produkter som kommer att prioriteras under de kommande åren. Slutligen lyfter hon Donald Trumps presidentskap, EU:s rapporteringskrav CSRD och de nya klimattullarna CBAM samt hur den svenska regeringen agerar i hållbarhetsfrågorna som viktigt att hålla koll på under 2025.

Här är 4 hållbarhetsstandarder som ska ändras 2025

Certified B Corporation, som certifierar företag för hållbarhetsinsatser, genomför sin sjunde standardrevision. Den nya modellen kräver minimiprestanda inom miljö, sociala och styrningsfrågor baserat på företagets storlek. Slutliga standarder väntas 2025, med certifieringar enligt de nya kraven från 2026.

Corporate Net-Zero Standard, som styrs av Science Based Targets initiative, ska uppdateras för att inkludera strängare krav på utsläppsminskningar. En redovisning av den nya versionen ska läggas fram i början av 2025. Den uppdateras standarden planeras tas i bruk under första kvartalet 2026.

Greenhouse Gas Protocol, den mest använda metoden för utsläppsberäkningar, förnyas för första gången sedan 2015. Revideringarna inkluderar uppdateringar för Scope 3-utsläpp och energikontrakt. Ett utkast för samråd ska läggas fram under året. Slutliga riktlinjer förväntas vara klara under andra halvan av 2026.

ISO Net-Zero Standard, som först introducerades 2022, utvecklas vidare med fokus på verifiering och cirkulär ekonomi. Ett utkast för konsultation är planerat för 2025, men något slutdatum för publicering har ännu inte fastställts.

Shells ”koldioxidneutrala” gasleveranser ifrågasätts

En granskning från Dialogue Earth och Clime Home News avslöjar att koldioxidkrediter som Shell använt för att märka minst 23 transporter av flytande naturgas som ”klimatneutrala” inte har levererat de utlovade utsläppsminskningarna. Krediterna, som omfattar projekt för att minska metanutsläpp från risodlingar i östra Kina, verifierades av organisationen Verra men visade sig senare vara undermåliga.

Sammanlagt köpte Shell nästan fem miljoner koldioxidkrediter, vilket motsvarar lika många ton undvikna eller absorberade utsläpp. Genom fältstudier och satellitdata fann Verra att projekten inte levde upp till kraven, vilket ledde till att de avregistrerades och att sanktioner infördes mot ansvariga projektutvecklare och revisorer.

Shell har uttryckt besvikelse över Verras upptäckter och lovar att arbeta för att säkerställa att framtida krediter möter verifierbara klimatmål. Samtidigt har Verra åtagit sig att skärpa sina kontrollprocesser för att stärka tillförlitligheten på den frivilliga koldioxidmarknaden.

Mer än 1,6 miljoner av de aktuella krediterna hann användas av Shell innan de ogiltigförklarades.

Riksrevisionen granskar jordbrukets klimatomställning

Riksrevisionen inleder en granskning av statens insatser för att minska jordbrukets växthusgasutsläpp, med fokus på effektiviteten i de åtgärder som vidtagits. Jordbruket står för en betydande andel av Sveriges totala utsläpp, men utsläppsminskningen går långsammare än i andra sektorer, vilket väckt oro för att målen till 2045 inte uppnås.

Jordbrukets utsläpp härstammar bland annat från djurens fodersmältning, gödselhantering samt maskiner och uppvärmning. Staten har infört styrmedel som Klimatklivet och gödselgasstödet, samt ger stöd och rådgivning via EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Trots detta kvarstår utmaningar i att balansera utsläppsminskning med ökad produktion och bibehållen konkurrenskraft, enligt riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg.

Granskningen ska undersöka om statens åtgärder ger största möjliga effekt till lägst kostnad. Resultatet väntas publiceras i en rapport i oktober 2025.

Bekräftat: 2024 första året över 1,5 grader

2024 går till historien som det varmaste året som uppmätts på jorden. För första gången låg den globala medeltemperaturen 1,5 grader över den förindustriella nivån. Det konstaterar EU:s klimattjänst Copernicus som nu presenterar sin slutgiltiga årsrapport över temperaturer på land och i vatten.

Enligt Copernicus låg den globala medeltemperaturen totalt 1,6 grader över det förindustriella genomsnittet mellan 1850 och 1890. I Europa låg motsvarande siffra på 10,69 grader. Den 22 juli nåddes ett dygnsrekord, då den globala temperaturen låg på 17,16 grader. Copernicus mätningar visar också att ytvattentemperaturerna låg på 20,87 grader, vilket är 0,51 grader över genomsnittet mellan 1991 och 2020.

I ett pressmeddelande konstaterar Copernicus att mätningarna visar att vi nu ”vacklar på gränsen” till att klara det 1,5 gradersmål som definieras i Parisavtalet.

Senaste nytt

Biologisk mångfald

Klimat

Krönika

Karriär

Hämtar fler dagens
Till startsidan
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.

Det senaste