COP19- I väntan på framsteg

Fokus finansiering

Trögheten kring utsläppsmålen gör att mer fokus hamnar på finansieringsfrågan, med Gröna Klimatfonden som knäckfråga. Vem ska ge hur mycket och när? Många utvecklingsländer slår fast att det inte duger att gå från närmast noll till 2020 års nivå beslutade nivå på 100 miljarder dollar per år över en natt, och vill ha delmål och upptrappningslöften. De som ska stå för lejonparten av finansieringen är mer skeptiska till detta, eftersom det minskar deras handlingsfrihet och ökar budgetbelastningen. Hur det faktiskt blir, behöver egentligen inte bestämmas nu eftersom andra sätt att finansiera klimatsatsningar redan är etablerade, men eftersom finansieringen är så central för förtroendebyggandet måste vi komma framåt redan nu. Räkna med flera löften om finansiellt stöd onsdag-fredag, men också kritik om att det inte alls räcker.

Mer än FN

Det är inte alls givet att vi når en klart utmejslad och för alla parter acceptabel ansvarsfördelning i Warszawa. Det erkänner också förhandlingsledarna, vars utkast till överenskommelser tydligare än någonsin tidigare slår fast att kompletterande processer utanför FN:s regi har stor betydelse. Det är samarbeten där färre länder samarbetar tätare kring en mer begränsad agenda, samverkan mellan regioner och städer, näringslivets frivilliga klimatarbete och allas vårt agerande som individer. Allt detta är spännande och värdefullt, men vi kommer inte ifrån att FN har en central roll. Låt oss inte tappa bort detta i Warszawa.