Från 2,5 till 47 procent – så ökade fastighetsbolaget plaståtervinningen

En central del av projektet var att undersöka hur återvinningsgraden skulle kunna öka. Det lagstadgade kravet är att sortera ut avfallet i sex fraktioner – trä, mineral, metall, glas, plast och gips. För att öka återvinningsgraden sorterades avfallet nu ut i 21 fraktioner.

Plaståtervinning ger mest för pengarna

Hemming Lindell, affärsutvecklingschef på Husab, säger att det framför allt var utsorteringen av plasten som gav störst effekt.

– När det gäller avfallshantering så kostar det ofta mer än vad det smakar. Då är frågan vad man ska attackera, alltså vad som gör störst skillnad för miljön. Metallen är det redan hög återvinningsgrad på, även om det går att göra mer. Men med plasten går det att göra väldigt mycket genom bättre sortering, säger han.

I projektet sorterades plasten ut i tre fraktioner – blandad plast, emballageplast och cellplast. Genom det lyckades man öka återvinningsgraden av plast till 47 procent, jämfört med 2,5 procent som är branschstandarden enligt siffror från Naturvårdsverket.

– VI hade såklart önskat ännu högre återvinningsgrad. Men 47 procent är en väldigt stor skillnad jämfört med 2,5 procent, säger Hemming Lindell.

Lärdomar från projektet

En viktig del för att sortera ut plasten rätt var utbilda byggarbetarna kring avfallshantering, fortsätter Hemming Lindell. Det gjorde man bland annat genom studiebesök på en återvinningsanläggning för att skapa en bredare kunskap, sätta upp lappar med information på olika språk samt pratade om frågan under varje morgonmöte.

– Det gäller att tjata hela tiden och påminna. Men vi avsatte också resurser som var på plats och övervakade återvinningen, så att det blev rätt, säger Hemming Lindell.

Vidare berättar Hemming Lindell att man också motiverade med trivselaktiviteter såsom grillkvällar, för att få så många byggarbetare som möjligt att sortera rätt.

– Vi funderade även på vite om de sorterade fel. Men det är ganska svårt att leda i bevis, så det blev att vi bara lockade med mjuka värden, säger han.

Under projektets gång fick de med sig flera viktiga lärdomar kring avfallshantering. En lärdom var att sortera avfallet rätt från början, alltså på plats i lägenheterna där det uppstår.

– Tog man ner avfallet blandat, såg vi att man inte orkade sortera sedan, säger Hemming Lindell.

En annan lärdom, eller kanske snarare insikt, som Hemming Lindell lyfter från projektet var att det uppstod mycket avfall som aldrig borde ha skapats från början.

– Många köksskåp kom exempelvis med en liten plastpåse med skruv och plugg. Men det är ingen byggarbetare med självaktning som använder det skräpet. Det blir i princip nyproducerade sopor, säger han.

Även emballageplasten skapade en hel del problem, fortsätter Hemming Lindell. Antingen att plasten hade spackel på sig, eller varumärkestryck med färg som omöjliggjorde återvinning.

– Den typen av saker kan vi inte rå över, men man blir irriterad. Generellt är det också väldigt mycket emballageplast, som tar tid att hantera. Saker är packade som tandkrämstuberna på 70-talet. Man undrar lite varför, säger Hemming Lindell.

Det krävs för att få fler att satsa på återvinning

Utifrån ett ekonomiskt perspektiv blev det inte lönsamt för fastighetsbolaget att satsa på återvinning. Inte minst på grund av kostanden att hyra den extra plats som projektet krävde.

– Ska du ha fler fraktioner, måste du ha fler containrar, som på totalen tar upp mer utrymme. Det innebär att man behöver hyra mer gatumark från kommunen, och det kostar, säger Hemming Lindell.

Utifrån det säger Hemming Lindell att det hade varit fördelaktigt om det från stadens sida fanns en differentiering kring vad marken används till.

– Här hade jag önskat en politisk styrning, att premiera projekt som satsar på bättre avfallshantering. Alla byggprojekt är så kostnadspressade, och varje peng räknas. Om det inte blir lönsamt, kommer det bli svårt att få fler att arbeta på det här sättet, säger han.

Men om man vill gå en mellanväg, och bara fokusera på ökad plastsortering, säger han att det inte kostar så mycket mer.

– Det är svårt att säga en exakt kostnad. Men att köra tre fraktioner plast i stället för en, är en ganska liten insats som inte kostar så mycket. Samtidigt får man ut väldigt mycket av det, säger han.

Hur stort intresse finns det för den här typen av projekt?

– Det ärliga svaret är att intresset tyvärr är väldigt svalt. Men vi har alltid med det i våra kunddialoger, avslutar han.