Håll dig uppdaterad med vårt kostnadsfria nyhetsbrev

Varje vecka får du en sammanfattning av de senaste nyheterna direkt till din inkorg.

Registrera dig

Budgeten 2021: Detta händer inom miljö och klimat

Politik För Miljö & Utveckling har Mattias Goldmann ur miljö- och klimatperspektiv granskat budgetpropositionen. Förändringarna sammanfattas här i 15 punkter.

Budgeten 2021: Detta händer inom miljö och klimat
Mattias Goldmann kommenterar budgeten. Foto: Sweco.
Budgetpropositionen för 2021. Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Mattias Goldmann sammanfattar förändringarna i budgetpropositionen inom miljö och klimat – det vill säga utgiftsområdena samhällsplanering, regional utveckling, allmän miljö- och naturvård, energi, kommunikationer, areella näringar. Här kommer budgeten ur hållbarhetsperspektiv i 15 punkter:

 

Storsatsningen: Biologisk mångfald

Flera stora anslagsökningar sker inom biologisk mångfald, skog och mark. Utsläppen från dikade torvmarker står för 11 miljoner ton koldioxidekvivalenter – mer än Sveriges personbilstrafik, och återvätning får 350 miljoner kronor 2021 och nästan lika mycket 2022, men bara 100 miljoner kronor år 2023.

Anslaget för åtgärder för värdefull natur stiger från 2020 års 1,15 miljarder kr till 1,96 miljarder kronor 2021 och nästan lika mycket 2022 – för att år 2023 mer än halveras, till blott 745 miljoner kronor.

Bekämpning av invasiva främmande arter får utökat anslag, och anslaget för bland annat skötsel av skyddade områden utökas med 400 miljoner kronor 2021 och lika mycket året efter. Fler förorenade områden ska saneras och återställas, med 350 miljoner kronor extra nästa år 2022.

Utsläppsminskaren nr 1: Reduktionsplikten

Utsläppsminskaren framför alla andra är den skärpta reduktionsplikten, med successivt stigande klimatkrav på bensin och diesel, som år 2030 ska nå 28 respektive 66 % minskade utsläpp jämfört med helt fossila drivmedel.

År 2030 ska det ge 6 till 7 miljoner tons minskade koldioxidutsläpp, uppemot 30 gånger större effekt än den näst största utsläppsminskaren i budgeten, det stärkta Klimatklivet som tänks leda till 200 000 till 300 000 ton minskade utsläpp år 2030.

Också flyget får en reduktionsplikt; från 0,8 procent 2021 till 27 procent 2030.

Äntligen-anslaget: Miljonprogramsrenoveringen

Under många år har det funnits en insikt om att det finns stora energivinster att göra med en större renovering av miljonprogrammet. Nu kommer satsningen, ett riktat stöd till fastighetsägare för renoverings- och energieffektiviseringsåtgärder av flerbostadshus på 900 miljoner 2021, 2,4 miljarder 2022 och en miljard år 2023.

Coronakompensationen

Många av budgetsatsningarna relaterar förstås till pandemin, men knappast något lika uttryckligt som anslaget ”Bidrag för upprätthållande av kollektivtrafik till kollektivtrafiken”. Det var under 2020 tre miljarder kronor, blir för år 2021 två miljarder kronor och ska därefter enligt förslaget helt avskaffas – antingen en något optimistisk syn på när resandet återvänt till det normala, eller en signal till kollektivtrafikens huvudmän att de måste dra åt svångremmen än mer än hittills.

Coronaanpassningen: Cykling

Pandemins förändrade resmönster märks i budgeten, där ökad cykling får ett särskilt anslag under två år, med 300 miljoner kronor inom Stadsmiljöavtalet inriktat på kommuners arbete och 25 miljoner kronor för det statliga cykelnätet.

Nedprioriterat: Klimatanpassning

Regeringen skriver att ” De senaste årens extrema väderhändelser visar tydligt på samhällets sårbarhet. För att nå regeringens mål om ett långsiktigt hållbart och robust samhälle som aktivt möter klimatförändringar behövs det fortsatt kraftiga åtgärder för klimatanpassning.” Men i praktiken minskas anslaget med 40 procent, till 78 miljoner kronor.

Halveringen och dubbleringen: Solcellerna

Det är inte helt lätt att hålla ordning på alla turer kring stödet till solceller. Nu i princip fördubblas hur stora solcellsanläggningar får vara innan de beskattas, samtidigt som stödet till solceller halveras, från 20 procent till 10, för kommuner och företag, medan privatpersoner får ett grönt avdrag för bland annat installation av solceller.

Utvidgningen: Industriklivet

Industriklivet har under 2020 haft tydligt specificerade utlysningar, men regeringen bedömer att bara drygt hälften av medlen går åt – året innan var det ännu mindre. Därför utvidgas anslaget nu så att det så att det kan ”användas för utgifter kopplade till åtgärder såsom forskning, förstudier och investeringar, som bidrar till att minska industrins processrelaterade utsläpp av växthusgaser, till negativa utsläpp samt allmänt till ”strategiskt viktiga insatser inom industrin som bidrar till klimatomställningen” – och även till ”berörda myndigheters arbete kopplade till stödet.”

Det är också en grund till att satsningen på negativa utsläpp, CCS, inte får något specifikt anslag 2021, men 50 miljoner 2021 och 200 miljoner 2022. Klimatklivet-anslaget höjs från 1,5 miljarder kronor 2020 till 1,9 miljarder kronor 2021.

Skärpningen: Bonus-malus och förmånsbilar

Från 1 april får rena elbilar högre bonus, 70 000 kronor och gränsen för att alls få bonus sänks från 70 g CO2/km till 60. Dessutom skärps brytpunkterna för när malus inträder och när det andra, dyrare steget inträder. Sammantaget närmar sig bonus-malus enligt prognosen att bli självförsörjande. Ett särskilt stöd införs för arbetsmaskiner med låg klimatpåverkan.

Fossildrivna förmånsbilar får höjd skatt så att det i princip motsvarar kostnaden för att köra privat; här är detaljerna ännu inte klara.

Klara-er-själva-snart: Laddinfra

I budgeten finns 500 miljoner kronor för stöd till publika stationer för snabbladdning av elfordon längs större vägar samt infrastruktur för elektrifiering av tunga transporter genom statisk laddning eller tankning och ”regionala elektrifieringspiloter med laddinfrastruktur för tunga fordon”. Även tankinfrastruktur för vätgas ingår i satsningen. År 2022 är anslaget på lite drygt samma nivå, men år 2023 är det 0 – då tänks laddinfrastrukturen klara sig på kommersiella villkor.

Det bidde en tumme: Konverteringspremien

För att minska utsläppen från den befintliga fordonsflottan anser regeringen att en konverteringspremie för bilar från fossil drift till biodrivmedel eller biogas bör införas”, står det, men den införs först 2022 och summan på 10 miljoner kronor räcker inte till ens en promille av den befintliga fossildrivna fordonsflottan.

Oenighet råder: Järnväg

Regeringen bedömer ”att det finns utrymme för förbättringar framför allt när det gäller hur järnvägen fungerar.” Men inga stora medel anslås denna gång, utan bara en miljökompensation på 400 miljoner kronor per år 2021–2025. De stora beskeden kommer senare, och inte ens vaga formuleringar om höghastighetståg finns med.

Vänta på perrongen: Nattågen

Arbetet med att förbereda för nya internationella tåglinjer fortsätter, men dras 2021 ned 90% jämfört med år 2020, från 50 miljoner kronor till 5. Tidigare har regeringen aviserat 50 miljoner kronor även för år 2021, så minskningen är ett resultat av förändrade förutsättningar. För 2022 anslås 45 miljoner kronor och från samma år även ett bemyndigande på max 395 milj kr för åren t.o.m. 2026; sammantaget en ganska bra signal om när tågen till kontinenten kan förväntas börja rulla.

 

Jokern: Krediterna

Regeringen föreslår att en statlig grön kreditgaranti införs; att staten går i borgen för större industriinvesteringar som bidrar till att nå miljö- och klimatmålen. 2021 garanteras upp till 10 miljarder kronor, 2022 15 miljarder och året därpå 25 miljarder. Klimatnyttan är inte beräknad, och beror förstås på dels vilka projekt som garanteras, dels hur man beräknar klimatnyttan av en garanti.

Vi-hann-inte: Biogas

Regeringen föreslår att stödet till biogasproduktion för fordonsgas förlängs, med 200 miljoner kronor. Det sker i väntan på att man ska hinna hantera förslagen från Biogasmarknadsutredningen.

Redan nu slår man fast att Energimyndigheten ska analysera hur biodrivmedelsanläggningar med teknik som befinner sig bortom demonstrationsnivå ska kunna kommersialiseras.

Resultatet: En bit på väg, mycket kvar

Regeringen slår i sin bedömning fast att Sverige kommer att klara sitt klimatmål för år 2020, men att etappmålen för 2030 och 2040 inte nås med befintliga styrmedel och åtgärder. Enbart två av 16 miljömål nås; ”Skyddande ozonskikt” och ”Säker strålmiljö”. För ”Frisk luft” och ”Bara naturlig försurning” är utvecklingen positiv, medan den är negativ för ”Begränsad klimatpåverkan”, ”Myllrande våtmarker”, ”Levande skogar”, ”Ett rikt odlingslandskap”, ”Storslagen fjällmiljö”, och ”Ett rikt växt- och djurliv”.

Här finns hela budgetpropositionen.

Vårt nyhetsbrev

De viktigaste nyheterna direkt i mejlen. Helt kostnadsfritt!
Skickar begäran
Jag godkänner att Miljö & Utveckling sparar mina uppgifter
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.