Åklagare hinner inte utreda små miljöbrott

Jörgen Lindberg är en av två miljöåklagare i Västra Götaland och Halland, men inom en snar framtid kommer organisationen att utökas med en tredje miljöåklagare. Och det behövs. Sammanlagt i hela landet är miljöåklagarorganisationen dimensionerad att ta emot 750 ärenden per år. Just nu har de båda miljöåklagarna i Västra Götaland mellan 700 och 750 aktuella ärenden att arbeta med och under förra året uppgick antalet ärenden i hela landet till totalt 3 500.

Trenden tycks visserligen ha brutits. Antalet anmälda misstänkta miljöbrott ökar inte längre utan kurvan har till och med vänt neråt.

– Inflödet understiger för första gången utflödet, det vill säga antalet avklarade ärenden, säger Jörgen Lindberg, miljöåklagare i Västra Götaland och Halland. Men det senaste årens stora inflöde gör att vi har en närmast omöjlig arbetsbelastning och den anhopning av ärenden som vi har kommer vi att få arbeta med lång tid framöver.

Miljöbrott kommer aldrig att utredas

Antalet ärenden är så stort att många mindre brott kommer att hinna falla för preskriptionstiderna som är antingen två eller fem år beroende på brott. För att klara situationen tvingas miljöåklagarna att prioritera vilka brott man ska utreda och därmed vilka som inte ska utredas.

– Det är en väldigt stor grupp misstänkta miljöbrott som vi helt enkelt aldrig kommer att hinna utreda, konstaterar Jörgen Lindberg.

Grovt sett kan man likna ärendeberget vid en pyramid. I toppen finns de allvarliga miljöbrotten med högre straffvärden, som dock är få till antalet, och i botten finns det stora antalet småärenden som handlar om misstänkta miljöbrott med låga straffvärden. De små miljöbrotten kan till exempel vara att man lämnar in sin miljörapport eller sin köldmediumrapport för sent eller att man glömmer anmäla en miljöfarlig verksamhet.

Egen prioriteringsordning

Miljöåklagarna i Västra Götaland har gjort sin egen prioritetsordning för att på något sett kunna hantera ärendehögen.

– Vi har valt att arbeta uppifrån och ner i pyramiden, säger Jörgen Lindberg. Vi måste göra prioriteringar bland ärendena fast det inte egentligen är en uppgift för åklagare.

Mellan 30 och 50 procent av de små miljöbrotten handlar om försenade köldmediumrapporter. Miljörapporter står också för en stor del, men dessutom finns en rad småbrott som följer med en äldre lagstiftning. Det kan till exempel handla om kravet att anmäla verksamhet som bedrivs i hygienlokaler som frisörer eller gym, men det handlar också om bestämmelser som riktar sig till enskilda hushåll.

Viktig miljöpåverkan långsiktigt

Ett problem som följer med att ärenden som handlar om små miljöbrottsmisstankar aldrig utreds är att det kan få stor miljöpåverkan på lång sikt. Visserligen handlar de små miljöbrotten ofta om brott av mer administrativ art som sällan visar sig i någon tydlig miljöskada, men brotten kan trots det medföra miljöpåverkan i ett långt perspektiv.

– De fall vi tvingas prioritera är enskilda brott som ofta medför en tydlig och allvarlig miljöstörning i form av direkt utsläpp i naturen, men egentligen tror jag att summan av alla de små miljöbrott som vi aldrig utreder har större miljöpåverkan i ett långt perspektiv, förklarar Jörgen Lindberg.

Han menar att framtidens riktigt stora miljöfrågor ryms inom de verkligt små miljöbrotten. De brott som idag prioriteras bort. Men för att komma tillrätta med till exempel ozonproblemet måste det till en genomgripande förändring av användningen av köldmedier. Kan man inte se till att det arbetet genomförs kan miljöpåverkan bli stor.

Avkriminalisering lösningen

Lösningen som Jörgen Lindberg ser det är att avkriminalisera vissa av de mindre brotten mot miljöbalken. Den skyhöga arbetsbelastningen är i sig inget skäl till att avkriminalisera vissa små miljöbrott. Lösningen på det problemet är helt enkelt mer resurser. Men när alternativet är att kraftigt utöka organisationen blir en avkriminaliseringen en lockande lösning. Han menar att man inte ska sänka sanktionsnivån i miljöbalken men det finns enligt Jörgen Lindberg ett antal faktorer som talar för att de så kallade mängdhanteringsfallen ska avkriminaliseras.

För det första skulle ett effektivare sanktionssystem fungera bättre. För det andra är det inte rimligt att använda sig av den specialkompetens som miljöåklagarna besitter till att utreda sådana ärenden, och för det tredje skulle en avkriminalisering förmodligen ge en större acceptens bland allmänheten för miljöbalken stränga krav.

Flera alternativ finns

Den parlamentariska miljöbalkskommittén håller som bäst på att fundera över avkriminalisering av vissa små miljöbrott och ska i juli presentera sitt förslag. Om man beslutar att avkriminalisera en viss typ av brott försvinner också automatiskt den åtalsanmälningsplikt som de tillsynsansvariga myndigheterna har för dessa brott. Dessutom försvinner det som av många uppfattas som dubbelbestraffning. Att först tvingas till en sanktionsavgift för att sedan anmälas till åklagare för samma brott för eventuellt åtal. Jörgen Lindberg menar att alternativen till kriminalisering av små miljöbrott kan vara många.

– Man måste noga fundera över vilket system som blir effektivast, säger Jörgen Lindberg. Man kan tänka sig flera olika lösningar. En skulle kunna vara att reformera sanktionssystemet så att det antingen blev mer progressivt eller så att sanktionsavgifterna blir så höga att ingen vill riskera att bryta mot bestämmelserna i miljöbalken. En annan skulle kunna vara att införa en mer flexibel åtalsanmälningsplikt som tillåter att man väcker åtal endast när det råder särskilda skäl, till exempel när någon upprepade gånger lämnar miljörapporten för sent.