Agenda 2030, FN:s globala hållbarhetsmål, SDG:erna. Kärt barn har många namn. I Miljö & Utveckling nr 1 2021 fokuserar vi på agendan och dess förverkligande.
För vem vill inte leva i en värld utan fattigdom, där alla har tillgång till rent vatten, där ekosystem och biologisk mångfald frodas, och så vidare? Frågan är bara hur man ska nå dit.
Agendan som finns överallt
En av de kommuner som kommit långt är Uppsala. Chef för hållbarhetsavdelningen där är Laura Hartman, som även talar på Miljöstrategidagen 2021. Hon och hennes kollegor arbetar integrerat och använder mätning och uppföljning som redskap. Uppföljningen handlar inte bara om att få koll på hur till exempel klimatutsläppen utvecklas, utan kan användas mycket bredare än så.
– Det är viktigt att organisationen själv tar ansvar för sin uppföljning, och ju längre ut i organisationen själv tar ansvar för sin uppföljning, och ju längre ut i organisationen man kan trycka det, desto bättre tror jag att man kan få till en förflyttning, säger hon.
Ny roll för hållbarhetsavdelningen
Det handlar om att arbeta integrerat, och kanske definiera om hållbarhetsavdelningens roll i en organisation där alla tar ansvar för frågan i någon mån.
I takt med att nya hållbarhetsbegrepp kommer upp på agendan (ursäkta ordvalet) så utvecklas system för rapportering, redovisning och certifiering. I temat rapporterar vi bland annat om SDG-washing, en ny certifiering för Agenda 2030-arbete och hur den nationella statistiken kring agenda-arbetet utvecklas.
Trevlig läsning!
– Ingar Lindholm,
Chefredaktör Miljö & Utveckling