Inga produkter i varukorgen.
EU-dom om fågeldirektivet: Förebyggande åtgärder kan räcka för att tillåta projekt
Analys EU-domstolen slår fast att projekt kan tillåtas enligt fågeldirektivet även om fåglar riskerar att störas, så länge effektiva förebyggande åtgärder sätts in i tid. Domstolen klargör också att det inte krävs tidigare dokumenterade framgångsexempel för att visa att åtgärderna fungerar. I en analys för Miljö & Utveckling går juristen Joel Blombergsson igenom vad domen kan få för betydelse i praktiken.
Joel Blombergsson. Foto: JP Infonet/ Adobe Stock
En förvaltningsdomstol i Österrike begärde ett förhandsavgörande från EU-domstolen rörande tolkningen av direktiv 2009/147/ EG (fågeldirektivet). Den första frågan gällde om artikel 5 ska tolkas så att rekvisitet ”avsiktlig störning” i led d inte är uppfyllt för det fall enskilda exemplar av vissa arter visserligen kan komma att störas, men där all påverkan på uppnåendet av syftet med artikel 2 i direktivet förebyggs genom att ändamålsenliga åtgärder vidtas på plats i rätt tid och form. För det fall den första frågan besvaras jakande, ställdes även frågan vilka krav som ska ställas på bevisningen för att sådana åtgärder ska anses ändamålsenliga.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Närmare bestämt efterfrågades om det är tillräckligt med en välgrundad yrkesmässig bedömning från en av domstolen utsedd sakkunnig, eller om det i stället krävs vetenskapligt dokumenterade framgångsrika praktiska erfarenheter av de aktuella åtgärderna.
EU-domstolen fastslår att artikel 5 d i fågeldirektivet ska tolkas så att det inte föreligger någon avsiktlig störning, i den mening som avses i denna bestämmelse, när åtgärder som vidtas inom ramen för ett projekt gör det möjligt att förebygga varje störning som är av väsentlig betydelse och i strid med direktivets syfte. Till skillnad från tillämpningen av artikel 6.3 i direktiv 92/43/ EEG (livsmiljödirektivet) ska ingen uppdelning i två faser göras; projektet ska i stället bedömas i sin helhet från början, med beaktande av de åtgärder som syftar till att förebygga eller begränsa de negativa effekterna.
Domstolen klargör vidare att effektiviteten hos sådana förebyggande åtgärder kan styrkas genom en välmotiverad sakkunnigbedömning, förutsatt att den vilar på de mest tillförlitliga tillgängliga vetenskapliga uppgifterna och den senaste internationella forskningen. Det kan däremot inte krävas att bevis för dessa åtgärders effektivitet läggs fram med hjälp av vetenskaplig dokumentation som visar att dessa åtgärder har genomförts med framgång.
DOMSTOLENS DOM (FÖRSTA AVDELNINGEN) AV DEN 26 FEBRUARI 2026. MÅL C-131/24
Joel Blombergsson
Joel Blombergsson är jurist och redaktör på JP Infonet. JP Infonet levererar juridiska informationstjänster inom miljörätt, med dokument från samtliga rättskällor samt i form av guider och expertanalyser.
