USA:s reträtt från klimatsamarbeten – så påverkas svenska företag

I ett uttalande från We Mean Business Coalition varnas det för att USA:s tillbakadragande från centrala FN-institutioner riskerar att försvaga de gemensamma ramverk som ligger till grund för globala klimatåtgärder. Enligt We Mean Business Coalition är samordnade regler avgörande för globala företag, eftersom investeringar och leverantörskedjor ofta sträcker sig över flera kontinenter och bygger på långsiktiga antaganden om politik och regelverk.

För företag med global närvaro är också en gemensam riktning viktig. Volvo Group beskriver hur skillnader mellan regioner redan i dag påverkar verksamheten.

– Att världen går åt samma håll i viktiga frågor, som till exempel Parisavtalet, är viktigt. Vi arbetar utifrån regionala värdekedjor, med system i Europa, Asien och Amerika. Våra förutsättningar och erbjudanden skiljer sig redan i dag åt mellan regionerna beroende på lokala regelverk, säger Claes Eliasson, senior vice president Media Relations, Group Communication på Volvo, till Miljö & Utveckling.

När globala ramverk blir mindre enhetliga påverkas även arbetet med standarder, transparens och rapportering i värdekedjorna. Det kan till exempel bli svårare för mindre företag att upprätthålla en enhetlig klimatstrategi när olika marknader går åt olika håll i fråga om krav på rapportering och utsläppsminskningar.

– Vi gillar standarder eftersom de gör verksamheten skalbar och förutsägbar. I ett mer fragmenterat system måste man anpassa sig och ta fram särlösningar, vilket är mer arbetsintensivt och dyrare, säger Claes Eliasson.

Mats Landén, klimat- och företagsexpert på WWF, pekar på att internationella klimatsamarbeten bygger på bred medverkan.

– Internationella klimatsamarbeten är beroende av att relevanta aktörer finns med runt bordet, säger Mats Landén. Det handlar inte bara om att skriva gemensamma mål, utan också om att säkerställa att dessa mål uppfylls genom transparens, gemensamma instrument och uppföljning.

Samtidigt framhåller han att samarbeten också förutsätter en gemensam vilja att driva arbetet framåt.

– Den här typen av samarbete bygger på konsensus och god vilja hos deltagarna. Då uppstår frågan vad som är mest ändamålsenligt: full representation oavsett ambition, eller en grupp länder som aktivt driver arbetet framåt. Det är svårt att säga vad som är mest effektivt, säger han.

USA:s roll är dock svår att ersätta, menar Mats Landén.

– USA är en mycket stor spelare och i grunden är det olyckligt om stora aktörer inte deltar, säger han. Om USA lämnar bordet riskerar man att skapa ett vakuum där andra aktörer får större inflytande, vilket i sig kan förändra riktningen för globala klimatåtgärder.

För företagen innebär osäkerheten ökade risker, inte minst när det gäller investeringar.

– Om det råder tveksamhet kring vilka spelregler som ska gälla, eller om regler ändras snabbt, blir företag mer försiktiga. Det gäller särskilt om investeringar redan gjorts utifrån vissa förväntningar, säger Mats Landén. Detta kan dämpa investeringar i gröna teknologier eller långsiktiga hållbarhetsprojekt.

Även organisationer som arbetar nära företag pekar på politisk osäkerhet som ett hinder för hållbarhetsarbetet. Philip Thormark, generalsekreterare för UN Global Compact Sverige, menar att budskapet är återkommande.

– I våra rapporter återkommer samma svar år efter år: otydlig och kortsiktig politik. Brist på långsiktiga spelregler gör det svårare att motivera hållbara investeringar, även när affärslogiken finns där, säger Philip Thormark.

Samtidigt uppmanar han företag att inte bromsa omställningen trots ett mer osäkert globalt läge.

– För det första: man är inte ensam, även om det kan kännas så när färre pratar högt om hållbarhet. Väldigt många företag ser fortfarande att det är affärsmässigt, smart och nödvändigt att satsa på hållbarhet. För det andra: våga kommunicera, även om det finns mindre att vinna på kort sikt. Det har ett värde, både för omvärldens förståelse och för att visa att omställningen faktiskt pågår, säger Philip Thormark.