Arlas väg till 100 procent förnybar el – så gjorde de

Strategin togs fram inom ramen för Arlas övergripande hållbarhetsarbete och slog fast att omställningen skulle ske genom fysiska leveranser av förnybar el. Det innebar att Arla valde bort mer indirekta lösningar, som virtuella elavtal eller enbart certifikat, till förmån för långsiktiga elköpsavtal – så kallade Power Purchase Agreements, PPA:er – i kombination med certifikat där det behövdes.

– Vi ville åta oss att använda 100 procent grön el genom att stötta energiomställningen via fysiska leveransavtal och långsiktiga offtake-avtal, tillsammans med certifikat på de öppna marknaderna i varje land.

En viktig utgångspunkt var att Arlas elinköp inte bara skulle ersätta befintlig förnybar produktion, utan bidra till att ny kapacitet byggs.

– Om vi ställer om till grön el ville vi också säkerställa additionalitet. Det betyder att de tillgångar vi kontrakterar ska vara nybyggda och faktiskt bidra med något nytt till elsystemet.

Teknikval och matchning mot den egna förbrukningen

I strategiarbetet ingick även valet av energislag. Arla beslutade sig tidigt för att kombinera vind- och solkraft, snarare än att fokusera på en enda teknik.

– Vind producerar mer under vinterperioden medan sol levererar mest under sommaren. Tillsammans ger det en bättre matchning mot vår elanvändning, säger han.

Att matcha produktionen mot den egna efterfrågan blev ett återkommande tema under hela arbetet. Som mejeriföretag har Arla en relativt jämn och konstant elanvändning över året, vilket påverkade hur avtalen utformades.

– Vi är en stabil användare av el. Det gör att vi kan arbeta med ganska förutsägbara profiler, men det kräver fortfarande mycket analys.

Efter att strategin beslutats följde flera års detaljerat analysarbete i varje enskilt land där Arla har produktion. Företaget kartlade sin faktiska elanvändning på månads- och årsbasis och jämförde den med produktionsprofiler från potentiella vind- och solprojekt.

– Vi analyserade vår fysiska efterfrågan och lade den ovanpå produktionsprofilerna från de tillgångar vi ville kontraktera. Det var helt avgörande för hur stora avtal vi kunde ingå.

Samtidigt behövde arbetet anpassas till redovisningsregler och finansiella krav.

– Vi var noga med att den el vi tog in varje månad faktiskt motsvarade vår förbrukning. I redovisningsvärlden kallas det ‘own use’, och det var väldigt viktigt för oss, menar Roy Stamer.

Lokala avtal och trepartssamarbete

En annan grundprincip var att elen skulle upphandlas i de länder där Arla faktiskt använder den.

– Vi bestämde oss tidigt för att inte göra något virtuellt eller gränsöverskridande. Alla PPA:er skulle tecknas i de marknader där vi är verksamma.

Det ställde krav på både marknadskunskap och samordning. Arla behövde samtidigt samarbeta med energileverantörer som kunde balansera elen i systemen och med projektutvecklare som byggde de nya anläggningarna.

– Det blev ett trepartssamarbete mellan oss, leverantörerna och utvecklarna. Leverantören måste kunna integrera elen och certifikaten i våra fysiska leveransavtal och hantera balansen i systemet, säger han.

Eftersom samtliga PPA:er avser nybyggda vind- och solparker innebar avtalen också osäkerhet kring tidplan och produktion.

– När vi skrev på avtalen var anläggningarna ännu inte byggda. Då måste man ge sig själv tid. Man behöver planera för att projekten faktiskt ska bli klara och börja leverera som tänkt.

Tillgången på lämpliga projekt varierade också mellan länderna.

– I vissa marknader var vår efterfrågan för liten för att matcha storleken på projekten som fanns. Då gick det helt enkelt inte att teckna ett PPA.

Lärdomar för andra företag

För företag som vill följa efter betonar Roy Stamer att omställningen kräver både tid och förberedelser.

– Det första steget är att förstå sin egen elanvändning. Hur ser profilen ut över året? Vad är man bekväm med när det gäller prisrisk och obalanskostnader?

Han lyfter också vikten av att skaffa sig kunskap om marknaden och aktörerna.

– Prata med leverantörer och utvecklare. Ta reda på vad de kan leverera och hur de arbetar. Det är en form av due diligence som är nödvändig.

Eftersom PPA:er ofta sträcker sig över många år krävs också ett långsiktigt perspektiv.

– Det är stora och långsiktiga åtaganden. Man är i praktiken med och finansierar anläggningarna. Man tar risken, men också hela nyttan, säger Roy Stamer.

Trots komplexiteten ser han tydliga fördelar med modellen.

– För oss är det här ett stort steg i hur vi köper el. Det är ett tydligt sätt att bidra till energiomställningen, och personligen skulle jag inte välja att göra det på något annat sätt, avslutar han.