7 nyheter på veckans EU-agenda

EU lanserar ny bioekonomistrategi – möts av kritik

EU-kommissionen har presenterat en ny strategi för att stärka Europas bioekonomi och minska beroendet av fossila resurser. Kommissionär Jessika Roswall lyfter fyra centrala reformer: bättre investeringsmöjligheter, nya tillväxtmarknader för biobaserade produkter, hållbar tillgång till biomassa och stärkta globala partnerskap. Strategin ska främja innovation, cirkularitet och hållbar tillväxt inom EU, särskilt inom byggmaterial, textilier och biobaserade kemikalier. Fokus ligger på att använda restprodukter som råvara och på att förenkla regelverk. Samtidigt får strategin kritik från miljörörelsen. European Environmental Bureau, med Eva Bille som talesperson, menar att den saknar konkreta åtgärder för att minska överkonsumtion och skydda ekosystem. Kritiken gäller även fortsatt stöd till bioenergi och otillräckligt fokus på hållbara jord- och skogsbruksmetoder.

Ombudsmannen underkänner EU-kommissionens lagförslag

EU:s ombudsman Teresa Anjinho kritiserar EU-kommissionen för bristande öppenhet och demokratiska brister i hanteringen av Omnibus I-förslaget. Enligt ombudsmannen har kommissionen åsidosatt grundläggande krav på konsekvensbedömning och samråd, särskilt i frågor som rör miljö och mänskliga rättigheter. Kritiken bygger på en klagan från åtta civilsamhällesorganisationer som menar att kommissionen försökt försvaga centrala hållbarhetslagar som CSDDD och CSRD. Ombudsmannen delar denna bedömning och pekar på oproportionerligt inflytande från näringslivet samt utebliven klimatbedömning. Trots detta godkände Europaparlamentet förslaget i november, vilket väckt farhågor om att lagen kan utmanas rättsligt. Beslutet sätter nu ökad press på kommissionen att förbättra sina lagstiftningsprocesser.

Sverige inför EU-domstol för höga ammoniakutsläpp

Sverige har kallats till EU-domstolen för att inte ha minskat sina ammoniakutsläpp tillräckligt, enligt ett pressmeddelande från Europeiska kommissionen. Kommissionen menar att svenska myndigheters insatser hittills varit otillräckliga för att uppfylla EU:s miljökrav. Fallet är en del av en bredare process som inleddes 2023, där totalt 14 medlemsländer granskades för sina luftutsläpp. Förutom Sverige kommer även Bulgarien, Portugal och Lettland att ställas inför domstol av liknande skäl. Ammoniakutsläpp bidrar till försurning och bildning av partiklar i luften, vilket påverkar både miljön och människors hälsa negativt. EU:s medlemsländer har enligt direktiv förbundit sig att minska vissa utsläpp, däribland ammoniak, under specifika gränsvärden. Sveriges fall kan nu leda till ekonomiska sanktioner om domstolen anser att landet brutit mot EU:s regler.

Krav: Låt plastproducenter betala EU:s plastavgift

Fastighetsägarna och Avfall Sverige vill att plastproducenter, inte skattebetalare, betalar Sveriges plastavgift till EU – som 2024 uppgick till 2,7 miljarder kronor. Avgiften baseras på mängden icke återvunnen plast och är tänkt att minska plastanvändningen. I dag betalas avgiften via statsbudgeten, vilket enligt Rikard Silverfur på Fastighetsägarna försvagar styrningen. För att öka trycket på återvinning föreslås en modell där plastproducenterna står för kostnaden. Organisationerna vill att regeringen ger Naturvårdsverket i uppdrag att utreda hur en sådan förändring kan genomföras. Målet är att göra plastavgiften till ett effektivt miljöverktyg genom att flytta ansvaret från staten till industrin.

EU inför gemensamt system för att övervaka pollinatörer

Europeiska kommissionen har lanserat ett EU-gemensamt övervakningssystem för att stoppa minskningen av pollinatörer till 2030. Det är en del av EU:s naturrestaureringsförordning och ska hjälpa medlemsländerna att följa upp och rapportera utvecklingen på ett enhetligt sätt. Systemet bygger på en vetenskapligt baserad metod som ger jämförbara och tillförlitliga data om pollinatörers mångfald och antal. Initiativet minskar den administrativa bördan och stärker det praktiska naturvårdsarbetet. Bakgrunden är att en tredjedel av Europas bin, fjärilar och blomflugor minskar, vilket hotar både biologisk mångfald och livsmedelssäkerhet. Kommissionen stödjer länderna även genom forskning, nätverk och satsningar på medborgarengagemang.

EU inför gränsvärden för skräp på havsbotten

EU:s medlemsländer har enats om nya gränsvärden för skräp på havsbotten för att bekämpa marin nedskräpning. I trålade områden får mängden skräp inte öka, och i visuellt övervakade områden tillåts högst ett föremål per 1 000 kvadratmeter. Övervakningen gäller till en början vatten upp till 200 meters djup. Syftet är att minska plastföroreningar som hotar havsliv, turism och människors hälsa. Tidigare mätningar har främst baserats på fisketrålning, vilket gett osäkra resultat. Medlemsländerna ska nu anpassa sina marina strategier enligt havsmiljödirektivet. Gränsvärdena togs fram av den tekniska arbetsgruppen för marint skräp och godkändes den 27–28 november vid ett möte under danskt ordförandeskap.