En miljö- och byggnadsnämnd beslutade att förelägga en fastighetsägare att se till att de boende på grannfastigheten inte bländades av solpanelerna på hans fastighet. Han skulle även skicka in dokumentation som visade att solpanelerna inte bländade grannarna. Fastighetsägaren överklagade beslutet till länsstyrelsen som bara ändrade nämndens beslut vad gällde tiden inom vilka åtgärderna skulle vara utförda. Fastighetsägaren överklagade därefter till mark- och miljödomstolen (MMD) som avslog överklagandet. Därefter överklagade fastighetsägaren till Mark- och miljööverdomstolen (MÖD).
Vägen klarnar för solcellsägare – MÖD markerar gränsen för ”olägenhet”
JURIDIK Bländande reflexer från solpaneler kan utgöra en olägenhet enligt miljöbalken – men bara om störningen är tillräckligt omfattande. Det klargör Mark- och miljööverdomstolen, som nu upphäver ett föreläggande mot en fastighetsägare.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
MÖD konstaterar att det inte bara är fasta störningar utan också regelbundna störningar samt störningar som inte är regelbundna, men som återkommer vid flera tillfällen, som räknas till olägenhet för människors hälsa. MÖD konstaterar dessutom att även störningar som inte kan anses vara direkt hälsoskadliga men som påtagligt inverkar på människors psykiska välbefinnande omfattas. Bedömningen ska då utgå från vad människor i allmänhet anser vara en olägenhet.
Enligt MÖD kan bländande reflektioner från solceller, beroende på var och med vilken intensitet, frekvens och varaktighet de sker, påverka välbefinnandet på ett sådant påtagligt sätt att det blir en olägenhet för människors hälsa. MÖD anser att man genom en samlad bedömning av samtliga omständigheter i det enskilda fallet får avgöra om det är fråga om reflektioner som får tålas eller som påtagligt påverkar välbefinnandet.
I det aktuella fallet ifrågasätter inte MÖD att reflektioner förekommer och kan vara besvärande. Dock konstaterar domstolen att utredningen (inklusive tre platsbesök av nämnden i juni och augusti) visar att reflektionerna förekommer under relativt korta tidsperioder, endast på vissa platser i huset och endast vid viss väderlek. Med hänsyn till detta anser domstolen inte att det är fråga om en sådan störning som utgör en olägenhet för människors hälsa i den mening som avses i 9 kap. 3 § MB. MÖD upphäver därför nämndens föreläggande på den grunden.
MÖD 2025-08-29 M 13188-24
Amanda Isaksson, jurist och redaktör på JP Infonet.


