Efter kritiken – därför har Sverige inte ratificerat havsavtalet

Kritik mot Sverige

Det svenska dröjsmålet har väckt kritik från miljöorganisationer, som ifrågasätter varför ett land som säger sig prioritera frågan inte har agerat mer kraftfullt.

Naturskyddsföreningen menar att Sverige nu måste ta ansvar på hemmaplan och visa att engagemanget för havens framtid inte stannar vid ord. Även den internationella organisationen High Seas Alliance lyfter fram Sveriges senfärdighet som ett exempel på bristande politisk vilja. Samtidigt har Finland redan ratificerat avtalet, och Norge och Danmark flaggat för att det är på gång.

Därför dröjer Sverige

Men Sveriges dröjsmål har en förklaring. Till skillnad från vissa länder med mer flexibla system för ratificering, kräver Sverige ofta att nationell lagstiftning redan är på plats innan ett internationellt avtal ratificeras. Det gäller särskilt avtal som innehåller bindande krav på reglering av verksamheter, som BBNJ gör. Detta innebär att man måste utreda vilka lagar som behöver ändras eller införas, vilket tar tid.

Sverige brukar också tillämpa en försiktighetsprincip i internationella avtal. Man vill helt enkelt säkerställa att man kan uppfylla alla framtida förpliktelser innan man binder sig juridiskt. Det gäller särskilt avtal som rör kontroll av verksamheter i internationella vatten, ett område där det finns rättsliga gråzoner.

Regeringen tillsatte därför i juni 2024 en utredning med uppdrag att analysera vilka rättsliga förändringar som krävs. Utredningen presenterade sitt betänkande i mars 2025. Där föreslås bland annat en ny svensk lag om skydd av biologisk mångfald i havsområden utanför nationell jurisdiktion samt följdändringar i exempelvis miljöbalken.

Parallellt med det svenska lagstiftningsarbetet har EU-kommissionen i april 2025 lagt fram ett förslag till direktiv som syftar till att genomföra BBNJ-avtalet inom unionens rättsordning. Regeringen har ställt sig positiv till förslaget och bedömer att det är förenligt med den svenska utredningens förslag.

Men kritiken kan också beskrivas som befogad. Sverige låg nämligen efter i startblocken. Regeringen tillsatte sin utredning om BBNJ först sommaren 2024 – alltså ett helt år efter att FN antog avtalet. Utredningen blev klar i mars 2025. Under tiden har andra länder kunnat ratificera snabbare, särskilt om de haft enklare rättssystem eller färre nödvändiga förändringar att genomföra.

Men nu pågår alltså arbete med att ratificera avtalet, där Sverige följer sin traditionella modell med att först utreda, sedan lagstifta och därefter tillträda avtalet. Målet är att vara klar innan avtalet träder i kraft, troligen under 2026.