Inga produkter i varukorgen.
Världens luftexperter samlas för informellt stormöte
Luftföroreningar Luftföroreningar är den enskilt största miljörelaterade hälsorisken och kopplas till låg födelsevikt, depression, hjärt- och kärlsjukdomar vid sidan av en rad negativa miljöeffekter. På måndagen samlas ett stort antal experter från hela världen i Sverige för att för sjunde gången föreslå lösningar på problemen.
Den 12 till 16 mars samlas runt 200 experter, forskare och förhandlare från hela världen i Göteborg för att diskutera saker som om stadsluften blir bättre eller sämre av elbilar och hur man kan engagera fler länder i arbetet med att minska utsläppen av luftföroreningar. Andra saker som kommer att tas upp är hur man hälsoeffekterna av luftföroreningar för att få till snabbare åtgärder och hur framtida utsläpp kommer att påverkas av befolkningstillväxt, vad vi äter och hur vi transporterar oss.
Mötet är det sjunde i ordningen och går under namnet Saltssjöbaden VII då det var i Saltsjöbaden utanför Stockholm som det första mötet hölls år 2000. Under mötet diskuteras världens luftkvalitet och luftföroreningar under informella former. Precis som vid tidigare möten är förhoppningen att man gemensamt kan lägga fram ett antal rekommendationer till berörda aktörer som sedan kan agera.
– De här mötena har Sverige arrangerat för att man har känt att de internationella processerna har behövt lite informell input. Här kan världen komma samman för att diskutera luftföroreningarna och vägen framåt under informella former, säger Anna Engleryd, handläggare på Naturvårdsverket och tidigare ordförande för FN:s luftvårdskonvention, till Miljö & Utveckling.
Diskussioner i sex parallella spår
Diskussionerna på mötet sker under så kallade ”Chatham House Rules”, vilket innebär att alla kan prata fritt och att vem som har sagt vad inte lämnar diskussionsrummen.
– Det har vi tyckt varit ganska befriande då deltagarna inte är bundna av sina nationella positioner, sitt företags inställning eller sin organisations riktlinjer. Det här mötet som pågår i tre dagar är ingen konferens där du lyssnar på föreläsare. Större delen av mötet sker i sex parallella arbetsgrupper.
Anna Engleryd berättar att de rekommendationer som förväntas tas fram under mötet kommer att ha en tydlig adress.
– Arbetsgruppernas diskussioner ska leda till en uppsättning rekommendationer och varje rekommendation ska ha en tydlig adress. Till exempel kan mötet rekommendera WHO att göra en sak, eller FN:s luftvårdskonvention att göra något annat.
De nya rekommendationerna väntas på onsdag
Rekommendationerna sammanställs efter mötet och skickas till var och en av de aktörer som berörs.
De formella förhandlingar som förs kring luftföroreningar går under namnet ”Convention on long range transboundary air pollution”. Det är en regional konvention och den äldsta bilaterala miljökonventionen som beslutades redan 1979.
– Det är alltså en regional konvention med 51 parter från aktörer som Nordamerika, Europa och länder öster om Europa. Att det är en regional och inte global konvention beror på att luftföroreningar inte beter sig som till exempel klimatgaser då luft förorenas regionalt och därför är det viktigt var de släpps ut och var de trillar ner. Nu har det dock påbörjats ett samarbete mellan regioner för att dela kunskap och erfarenheter. Däremot kommer luftföroreningar sannolikt inte att börja förhandlas globalt.
Anna Engleryd berättar att Sverige har en relativt bra luftkvalitet, i varje fall i ett globalt perspektiv.
– Men det betyder inte att Sverige inte behöver gå längre. WHOs nya riktlinjer för luftkvalitet som kom i slutet av 2021 pekar på att hälsan påverkas tydligt också regioner med relativt låga halter av luftföroreningar. WHO kom också fram till att varje individ får hälsoförbättringar då luftkvaliteten blir bättre jämfört med utgångsläget. Sverige ligger inte sämst till, men fortfarande dör människor här i förtid på grund av luftföroreningar.
De rekommendationer som ska arbetas fram under mötet kommer att presenteras då arbetsgrupperna är klara, vilket beräknas till onsdag eftermiddag.
