På måndagen inleds slutförhandlingarna om havsrättskonventionen, en global konvention med regler för hur haven får användas. De slutförhandlingar som nu inleds omfattar två tredjedelar av världens havsyta och förhoppningen från Sverige och EU är ett omfattande skydd.
Flera frågor finns dock kvar att lösa. Förhandlingarna som pågått i 15 år och handlar om de delar av havet som ligger utanför staters territorialgränser och ekonomiska zoner. Dessa havsområden står för två tredjedelar av världshavens yta och om hur dessa havsområden får användas har det rått stor oenighet.
Ett problem är att konventionen, som antogs 1982, beslutades före klimatkrisen och innan hotet mot den biologisk mångfald debatterades. Därför är miljöskyddet i konventionen enligt många mycket svagt.
Konflikt om genetiska resurser i haven
Frågor som nu kommer att förhandlas rör marina skyddsområden, miljökonsekvensbeskrivningar samt kapacitetsuppbyggnad. En särskilt delikat fråga handlar om hur marina genetiska resurser ska få användas. Dessa genetiska resurser antas ha stor betydelse för utveckling av bioteknologi och här vill flera länder att vinster från dessa resurser ska delas rättvist.
Sverige har som EU-ordförande en nyckelroll vid mötet. Inför mötet uppger utrikesminister Tobias Billström (M) att Sverige som ordförande för EU:s ministerråd kommer att arbeta hårt för en ambitiös överenskommelse.
Också klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) har en aktiv roll i mötet.
– Nu har vi möjlighet att anta ett historiskt avtal som kan ge en kraftigt förbättrad möjlighet att skydda livet i världshavet. Även om Sverige och EU länge har jobbat för att kunna anta avtalet, finns det fortfarande några svåra men viktiga frågor kvar att lösa, säger hon i en kommentar.