Inga produkter i varukorgen.
Krav på hållbarhetsrapport väcker känslor
Hållbarhetsredovisning Den 1 juli 2016 beräknas lagändringar med krav på obligatorisk hållbarhetsrapportering träda i kraft. Redan i september förra året klubbade EU:s ministerråd igenom direktivet. Men om det kommer att gälla 100 eller 2 000 svenska företag går inte att säga i dagsläget.
Flickr/The Natural Step Canada
Det är knappt ett år bort innan lagändringen om obligatorisk hållbarhetsredovisning för vissa större bolag träder i kraft. Syftet är att öka transparensen och göra det möjligt att ställa olika bolag mot varandra ur hållbarhetsperspektiv.
EU:s redovisningsdirektiv ligger som minimigrund och sedan har medlemsländerna möjlighet att själva gå längre i den nationella lagstiftningen. Exempelvis säger EU-direktivet att alla stora företag av allmänt intresse och med mer än 500 anställda ska omfattas. Vilka bolag som kommer att omfattas i den svenska lagstiftningen är ännu inte klart. Det beror bland annat på att kravet på hållbarhetsrapportering är ett ändringsdirektiv kopplat till det nya redovisningsdirektivet som ännu inte har implementerats i Sverige. Om kravet kommer att gälla 100 eller 2 000 bolag går i dagsläget inte att säga.
Enklare jämföra bolag
Emma Ihre, hållbarhetschef på Mannheimer Swartling, berättar att hållbarhetsrapporteringen ska fokusera på frågorna: miljö, sociala förhållanden, personal, respekt för mänskliga rättigheter och motverkande av korruption. Företagen ska utifrån dessa frågor lämna upplysningar om affärsmodell, policy, resultat av policyn, väsentliga risker förknippade med företagets verksamhet och ännu viktigare – hur riskerna hanteras.
– Det är intressant att man i direktivet skriver icke-finansiell information, när vi vet att miljö och sociala faktorer i allra högsta grad påverkar ekonomin, konstaterar hon.
Det positiva med direktivet, anser Emma Ihre, är att hållbarhetsfrågorna lyfts upp. Det är också positivt att ägare, konsumenter, media och andra organisationer får lättare att bedöma ett företags risker och följa dess utveckling.
– Världen är inte svart eller vit, exempelvis kan de fyra bankerna i Sverige verka likadana men går vi djupare och ser på risker och ägare skiljer de sig åt väldigt mycket. I andra branscher, exempelvis tjänstesektorn, är det mer heterogent, men det blir ändå enklare att jämföra.
Idag rapporterar flera företag enligt Global Reporting Initiative, GRI:s, riktlinjer och enligt Emma Ihre har EU nämnt GRI som ett möjligt format för fortsatt rapportering enligt direktivet, men även här finns inga spikade riktlinjer.
Omdebatterat förslag
Revisorn kommer att ha i uppdrag att kontrollera att en rapport har upprättats men någon oberoende kvalitetsgranskning krävs inte. Den frågan har blivit en vattendelare då många menar att en oberoende granskning är en förutsättning och andra menar att det medför ytterligare kostnader. Generellt har det svenska förslaget mött både ris och ros, berättar Cecilia Björkwall, advokat på Mannheimer Swartling. När lagförslaget gick ut på remiss kom ett 40-tal svar.
– En stor grupp anser att förslaget inte är tillräckligt långtgående och vill bland annat se en oberoende granskning. Många är positiva till att gruppen av bolag som ska redovisa föreslås utvidgas och Swedwatch och Amnesty anser att även mellanstora och små bolag ska omfattas.
Cecilia Björkwall berättar att flera andra remissinstanser anser att förslaget tvärtom omfattar för många bolag. Fler har också påpekat en bristfällig konsekvensanalys och att kostnadsaspekten för bolagen underskattas. Även definitionen av risk har debatterats. Här har Swedwatch höjt ett finger för att rapporteringen inte bara ska gälla risker kopplade till bolagets lönsamhet, utan också risker för negativ påverkan och brott på mänskliga rättigheter.
Fakta
ruta: Det här innebär direktivet om hållbarhetsrapportering
* Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2016 och rapporteringskraven gäller då för räkenskapsåret 2017.* Vilka bolag som omfattas av den svenska regleringen är i dagsläget inte klart. Enligt EU-direktivet ska alla stora företag av allmänt intresse och som har mer än 500 anställda omfattas, länderna kan sedan gå längre.* En koncern med dotterbolag behöver endast en rapport för koncernen i stort.* Rapporteringen ska utgå från frågorna: miljö, sociala förhållanden, personal, respekt för mänskliga rättigheter och motverkande av korruption.* Företagen ska utifrån frågorna ovan lämna upplysningar om affärsmodell, policy, resultat av policyn, väsentliga risker förknippade med företagets verksamhet och ännu viktigare – hur riskerna hanteras.* Upplysningar om så kallad ”förestående utveckling” eller ”frågor som är under förhandling” behöver inte tas med om bolaget kan visa att det kan skada dem, exempelvis en konkurrenssituation.* Företaget väljer självt om hållbarhetsrapporten ska ingå i förvaltningsberättelsen eller upprättas som en skild rapport, innehållskraven är dock desamma oavsett hur man väljer att göra.* Styrelsen ansvarar för att rapporten upprättas och har det yttersta ansvaret för innehållet.* Det är revisorns uppdrag att kontrollera att en rapport har upprättats.* Börsbolag som också uppfyller kriterierna för stora företag ska redovisa sin mångfaldspolicy.
