7 hållbarhetsnyheter på veckans EU-agenda

Bakgrunden är att de 26 organisationerna, bland andra Europeiska miljöbyrån EEB, har fått ett brev från EU-kommissionens myndighet Cinea som kan tolkas som att finansiering kan komma att dras in om organisationerna riktar kritik.

– Brevet hänvisar till nya riktlinjer för bidrag. När vi tittade på riktlinjerna insåg vi att de kunde tolkas som att finansiering skulle dras in om vi blev för kritiska till hur EU-kommissionen använder sina medel för klimat- och miljöändamål, berättar Petr Hlobil, programdirektör på Bank Watch, för Dagens M&U.

I brevet betonar organisationerna EU:s skyldighet, enligt fördragen, att involvera civilsamhället i lagstiftningsarbetet. Avsändarna understryker också att många ideella organisationer är beroende av offentliga medel för att kunna delta i det politiska arbetet.

Petr Hlobil, tycker att detta är en allvarlig vändning.

 – Det finns mycket kritik mot att skattepengar betalas ut till NGO:s, men hittills har EU-kommissionen stått på sig. Nu finns det en rädsla hos oss att tystas om vi blir för kritiska.

Läs det öppna brevet här:

Avtal om avskogningsförordningen

Efter ett intensivt politiskt drama har EU-parlamentet och ministerrådet till slut kommit överens om att skjuta upp avskogningsförordningens, EUDR, införande med 12 månader. Förordningen som sätter krav på att produkter som säljs på EU:s inre marknad inte får ha bidragit till avskogning skulle ha trätt i kraft den 30 december. Efter omfattande press lade EU-kommissionen fram ett förslag om att skjuta på införandet med 12 månader.

Överenskommelsen försenades av att den samlade högern i EU-parlamentet tvingade in nya ändringar i förordningen som ministerrådet inte gick med på. På tisdagskvällen enades parlamentet och ministerrådets i en politisk överenskommelse om att förordningen skulle skjutas upp med till den 30 december 2025. Små företag får ytterligare sex månader på sig, med sista datum den 30 juni 2026.

Miljö & Utveckling har pratat med Sara Sundquist, näringspolitisk expert, på Livsmedelsföretagen, är kritisk till förordningens stora byråkratiska överbyggnad.
– Jag tror att den är större än vad många förstår. Lagen kommer att påverka, utöver livsmedelsproducenter, även det minsta lilla snickeriet i Sverige, säger hon

Förnyat krav på totalt PFAS förbud

Pesticide Action Network (PAN) Europe har tagit prover som visar att trifluorättiksyra (TFA), en biprodukt från PFAS-baserade bekämpningsmedel, förekommer i dricks- och grundvatten över hela Europa.

I testerna överskrider TFA-nivåerna de tillåtna gränsvärdena för PFAS och andra bekämpningsmedelsrester. I mer än hälften av proverna var TFA-koncentrationerna upp till 32 gånger högre än de tillåtna nivåerna för dricksvatten.

TFA är en kemikalie som går under samlingsbegreppet PFAS, också kallat evighetskemikalier då de inte bryts ned i naturen. TFA är frätande och ska orsaka risker vid graviditet.

PAN kräver nu ännu en gång ett totalförbud mot PFAS och citerar biokemisten Helmut Burtscher-Schaden, som säger att ”ignoransen av vetenskapliga varningar nu har lett till en TFA-kontaminering som utgör ett globalt hot.”

Europa riskerar att missa klimatmålen för 2030 – investeringar måste fördubblas

En ny rapport från BloombergNEF, BNEF, visar att EU och Storbritannien riskerar att överskrida sina klimatmål för 2030 med 200 miljoner ton koldioxid, vilket motsvarar en 9-procentig avvikelse. För att nå målen krävs enligt rapporten årliga investeringar på 1 biljon dollar fram till 2030, mer än en fördubbling jämfört med dagens nivå.

Rapporten identifierar att nuvarande politik och flaskhalsar i genomförandet bromsar framstegen. För att uppnå Net-Zero-målen måste investeringar i förnybar energi öka med 23 procent och elbilsförsäljningen samt laddinfrastrukturen tredubblas. Samtidigt måste andra sektorer som jordbruk och avfall minska sina utsläpp.

EU har tidigare i år antagit Net-Zero Industry Act, där målet är att EU:s medlemsländer sjöälva ska tillverka 40 procent av unionens behov av koldioxidfria teknologier till 2030 och ta 15 procent av den globala marknaden. Förordningen kompletterar målet att minska utsläppen med 90 procent till 2040, i linje med det långsiktiga netto-nollmålet för 2050.

Rapport: ETS kommer inte räcka för Sverige

Enligt en analys från Konjunkturinstitutet är det osannolikt att Sverige når sina nationella klimat- och energimål med nuvarande politik och EU:s befintliga utsläppshandelssystem.

När EU:s nya utsläppshandelssystem ETS 2 införs 2027 kommer stora delar av Sveriges växthusgasutsläpp att omfattas av EU:s handelssystem ETS 1 och ETS 2. Dock bedöms dessa åtgärder inte räcka för att Sverige ska uppfylla sina mål till 2030 och 2040, särskilt vad gäller klimatmålen, energieffektivitet och EU:s energisparkrav.

EU frigör pengar till batteri- och vätgasprojekt

EU har öronmärkt 53 miljarder kronor till produktion av klimatneutrala tekniker, batterier och vätgas. Pengarna kommer från innovationsfonden som består av vinster från utsläppshandelsystemet, ETS.

28 miljarder euro ska gå till projekt som främjar produktionen av klimatneutrala tekniker i allmänhet medan 11 miljarder ska gå till battericellsprojekt för elbilar. Nästan 14 miljarder ska utbetalas av den Europeiska vätgasbanken till vätgasprojekt.

Det finns tid fram till 17.00 den 24 april 2025 att ansöka till Innovationsfondens utlysningar via EU:s finansierings- och upphandlingsportal. Informationsdagen för intresserade parter kommer att hållas den 17-18 december 2024. När det gäller auktionen för förnybar vätgas finns det tid fram till den 20 februari 2025 att ansöka via EU:s finansierings- och upphandlingsportal.

EU deltar i FN-förhandlingar om ökenspridning

På måndagen startar UNCCD Cop16, Förenta nationernas konvention för bekämpning av ökenspridning. 196 länder, plus EU, kommer i Riyadh i Saudi Arabien förhandla om åtgärder mot den pågående ökenspridningen.

Inför förhandlingarna står flera viktiga frågor på spel, inklusive ett nytt globalt avtal för markåterställning och ökad torkresiliens. Konferensen introducerar en dubbel strategi med förhandlingar och åtgärder, samt högprofilerade ministerdialoger om torkresiliens och finansiering. Tematiska dagar kommer att belysa hållbart jordbruk, inkluderande markstyrning, vetenskap och innovation.