6 frågor på EU:s hållbarhetsagenda
Juridik & Politik
Veckans viktigaste nyheter inom miljö – och klimatområdet på EU-nivå.
Läs mer om:
✔ Utsläppen minskar i EU – ökar i Sverige
✔ EU-stöd för gröna projekt
✔ Solenergiboom i EU – målen kan nås i förtid
✔ Bred kritik mot green claims-förslaget
✔ Nu träder EU:s batteriförordning i kraft
✔ Motståndet mot grön politik växer i EU
Utsläppen minskar i EU – ökar i Sverige
Utsläppen av växthusgaser från EU:s 27 medlemsländer minskade med 2,9 procent under första kvartalet 2023, jämfört med samma kvartal 2022 enligt statistikbyrån Eurostat. Detta samtidigt som unionens BNP växte med 1,2 procent. Under samma period ökade utsläppen i Sverige med 1,6 procent samtidigt som Sveriges BNP var närmast oförändrad.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
EU-stöd för gröna projekt
Nu är det möjligt att ansöka om EU-stöd för sina gröna projekt. Det handlar om totalt 42 erbjudanden som syftar till att stärka konkurrenskraften i Sverige. Den stora mängden utlysningar beror på att EU ändrat strukturen i Regionalfonden.
– Det finns många fler och olika typer av insatser än i tidigare programperiod. Och det behövs också fler utlysningar för att kunna lyfta fram programmens olika mål och regionala behov på ett bra sätt. Det säger Lorraine Jonis på sekretariatet för förvaltande myndighet vid avdelning Regioner i en kommentar.
Det går att ansöka om stödet på Tillväxtverkets webbplats. Stödet kan sökas i tre omgångar där den sista omgången är planerad till oktober-november.
Solenergiboom i EU – målen kan nås i förtid
En explosionsartad tillväxt inom solenergi innebär att 23 av 27 EU-länder väntas nå sina nationella 2030-mål för solenergi redan till 2027. Det visar data från lobbygruppen SolarPower Europé. I Sveriges väntas målet uppnås redan 2025. Trenden är global och innebär att världen kan spara flera miljoner ton växthusgasutsläpp än vad som tidigare förutspåtts.
Bred kritik mot green claims-förslaget
EU:s förslag om att tvinga företag att verifiera sin kommunikation kring miljöpåståenden, det så kallade green claims-direktivet, har mött kritik från flera svenska remissinstanser, även om de flesta välkomnar de stora dragen i förslaget.
En oro som lyfts är att regelverket ska leda till stora administrativa bördor för företagen. En aktör som i sitt remissvar kommer med konkreta förslag på hur administrationen kan minska är svenska standardiseringsorganisationen SIS. Läs mer om det här.
En annan oro är att direktivet ska leda till risken för greenhushing – att företag inte vågar upplysa konsumenter om miljöfördelar som finns i företagets produkter. Läs mer om det här.
Nu träder EU:s batteriförordning i kraft
I veckan trädde EU:s nya batteriförordning i kraft. Förordningen syftar till att den ökade efterfrågan på batterier, som bland annat har att göra med elektrifieringen inom transportsektorn, ska hållas på en miljömässigt hållbar nivå. Förordningen kommer att omfatta hela livscykeln för alla slag av batterier i allt från tillverkning, försäljning och materialåtervinning.
Förordningen innehåller krav på återvinning av batterier som samlas in, samt krav på återvunnet material vid tillverkningen av nya batterier.
Motstånd mot EU:s gröna politik växer
I flera av EU:s medlemsländer växer motståndet mot unionens gröna politik, visar en stor genomgång av nyhetsbyrån Reuters. Länder som Tyskland, Polen, Italien och Nederländerna börjar enligt Reuters i allt högre utsträckning ifrågasätta den gröna politiken. Det genomgående argumentet är höga kostnader och krångel.
