Bred kritik mot green claims-förslaget: ”Kan strida mot svensk yttrandefrihet”

Kommunikation Remissvaren om EU:s förslag för att reglera miljöpåståenden om produkter får bred kritik av svenska remissinstanser. Kan strida mot svensk yttrandefrihet, skriver en kritisk organisation.

Bred kritik mot green claims-förslaget: ”Kan strida mot svensk yttrandefrihet”

En god tanke, men…

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

Så kan man kortfattat sammanfatta de flesta av remissvaren om EU-kommissionens ”green claims-förslag” som ställer krav på företag att kunna styrka hävdade miljönyttor i sina produkter. Överlappande lagstiftning, risk för greenhush och ett hot mot den svenska yttrandefriheten, menar några av kritikerna.

Marcus Wangel är expert på miljöpolicy på Svenskt Näringsliv och den som skrivit sin organisations remissvar.

– I helhet är vi positiva till kommissionens ambition. Grundtanken i sig, att få bort greenwash och stärka konsumentinformationen är helt rätt. Men sen har vi ett antal allvarliga invändningar, säger han till Miljö & Utveckling.

Överlappande lagstiftning skapar regeldjungel

Svenskt Näringslivs främsta invändning är risken för överlappande regelverk, då det redan finns ett förslag, ”empowering consumers-direktivet”, med likartade krav.

– Här anser vi att risken för mer regeldjungel är överhängande. Vi anser att det är mycket bättre att låta empowering directive-direktivet träda i kraft först och sedan avvakta och se om det eventuellt behöver stärkas gällande miljöpåståenden.

En annan risk som Svenskt Näringsliv pekar ut är risken för greenhushing – att företag inte vågar upplysa konsumenter om miljöfördelar som finns i företagets produkter.

– Tittar man på hur artiklarna i förslaget är skriva så är det tydligt att tröskeln för att göra ett miljöpåstående höjs avsevärt. I värsta fall så högt att företag undviker att göra miljöpåståenden över huvud taget. Med så höga straffsatser som föreslås är det till exempel tveksamt att ett litet företag vågar hävda sin produkts miljönytta. Det här är förstås problematiskt då det är viktigt att gröna, genuint hållbara produkter marknadsförs så att de kan konkurrera ut ohållbara produkter, säger Marcus Wangel.

Kan strida mot svensk grundlag

Branschorganisationen Sveriges Kommunikationsbyråer, Komm, uttrycker allvarlig kritik mot EU-förslaget i sitt remissvar.

– Det är bra att EU skärper reglerna för vilseledande miljöpåståenden, men vi ser också risken att det kommer att bromsa tempot i klimatomställningen. Vi är väldigt skeptiska mot delar av Green Claims-direktivet då verifieringsprocessen riskerar att leda till greenhushing, det vill säga att företag väljer att avstå från att kommunicera sitt hållbarhetsarbete, säger Komms vd Linda Nilsson till Miljö & Utveckling.

Komm anser bland annat att EU:s green claims-förslag riskerar att bryta mot Sveriges grundlagstadgade tryckfrihet. EU-kommissionen föreslår nämligen bland annat att företags miljöpåståenden ska godkännas av en oberoende aktör, till exempel en myndighet, innan de får publiceras.

”Inledningsvis och särskilt ur ett svenskt perspektiv är vi oroade över förslaget om förhandsgodkännande av marknadskommunikation med uttryckliga miljöpåståenden och dess förenlighet med svensk grundlag. Det grundlagsstadgade s.k. censurförbudet – alltså förbud för myndighet att granska material före publicering – är en av hörnpelarna i den svenska yttrandefriheten”, skriver organisationen.

Komm uppger till Miljö & Utveckling att den, bortsett från grundlagsproblematiken, ser positivt på direktivets övergripande mål.

Vill inte se privata ackrediteringsorgan

Också Svensk Näringsliv har invändningar till förslaget om förhandsgodkännande av miljöpåståenden.

– Vi är kritiska då det riskerar att leda till förseningar i produktprocessen och att om det tar för lång tid så hinner produkter eller tjänster bli inaktuella. Det kan också höja kostnaden och innebära mer administration, vilket även det minskar viljan att göra ett miljöpåstående.

Svenskt Näringsliv ser också en risk för att det skapas en marknad med privata ackrediterande organ – ”som både kan vara seriösa och oseriösa”.

Svenskt Näringsliv anser enligt Marcus Wangel att företagen ska kunna göra påståendena själva, men att tillsynen och marknadskontrollen ökar kraftigt.

– Om ett företag åker dit och har gjort så ska det vara kännbart.

Bland de myndigheter och organisationer som uttryckt kritik mot EU:s greenclaim-förslag är bland andra Energimyndigheten, Konsumentverket och SIS.

Senaste nytt

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.