EU:s förslag om att tvinga företag att verifiera sin kommunikatin kring miljöpåståenden, det så kallade green claims-direktivet, har mött kritik från flera svenska remissinstanser, även om de flesta välkomnar de stora dragen i förslaget.
SIS: Så kan green claims genomföras mer effektivt
Kommunikation Många remissinstanser oroar sig över kostnaderna för kontrollapparaten kring EU:s nya green claims-direktiv. Men på SIS anser man att det finns lösningar för att få ner kostnaderna.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
En oro som lyfts är att regelverket ska leda till stora administrativa bördor för företagen. En aktör som i sitt remissvar kommer med konkreta förslag på hur administrationen kan minska är svenska standardiseringsorganisationen SIS.
– Det finns globala standarder som är fastställda som europeiska standarder och som skulle kunna göra det mycket enklare för företagen. Utan standarder riskerar man olika lösningar i olika länder, säger Henning Törner som är sektionschef för miljö- och energistandardisering på SIS och den som författat remissvaret.
Oklarheter kring genomförandet
Mycket av oron kring green claims-förslaget handlar enlgit Henning Törner om att det råder oklarhet hur själva genomförandet ska gå till. Han menar att man här inom standardiseringsvärlden kommit väldigt långt. Något som underlättar både för företag och konsumenter.
– Vi har många väl fungerande standarder både för terminologi, för processer och för rutiner. Det är standarder som tydligt berättar hur man kan säkerställa att krav och rutiner följs.
Henning Törner säger att SIS önskat att EU-kommissionen varit mer tydliga med standardernas roll i det nya förslaget. Standarder berörs men inte så tydligt som det gör i många andra direktiv och förordningar. Som som ett exempel nämner han arbetet med förordning om ekodesign för hållbara produkter.
– Där är man väldigt tydliga och skriver att behöriga organ ska se till att kontrollen utförs på ett konsekvent, neutralt och tillförlitligt sätt av en part som är oberoende av den aktör som kontrolleras. Man skriver vidare att arbetet ska bygga på internationella, europeiska eller nationella standarder. Det här har man dock inte tyvärr inte skrivit in i green claims-direktivet, vilket vi tycker är olyckligt.
Henning Törner säger slutligen att han förstår att det finns en oro för att green claim-direktivet ska mynna ut i en ”regeldjungel”.
– Inom standardiseringen har vi jobbat med de här frågorna jättelänge just för att slippa den här oredan. Standarderna förenklar både för företagen och för konsumenterna. Och då skulle det vara bra om EU tydligt hänvisar till dem.