Inga produkter i varukorgen.
10 lärdomar om hållbara städer
Hållbara städer En internationell forskningsstudie sammanfattar erfarenheter från nästan 2000 urbana experiment och lyfter vikten av att se dem som en permanent del av stadsstyrning snarare än tillfälliga pilotprojekt.
Foto: Adobe Stock
En internationell studie har sammanfattat tio lärdomar från nära 2 000 urbana experiment för att stärka arbetet med hållbar stadsutveckling. Studien, som publicerats i Nature Cities, bygger på material från åtta databaser och två decennier av försök runt om i världen. Kes McCormick, professor vid Sveriges lantbruksuniversitet, är en av forskarna bakom arbetet.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Forskarna konstaterar att urbana experiment har blivit ett allt vanligare verktyg sedan globala klimat- och hållbarhetsavtal som Kyotoprotokollet och Parisavtalet trädde i kraft. Experimenten har syftat till att ställa om städer mot koldioxidsnåla, mer motståndskraftiga och rättvisa samhällen. Enligt Kes McCormick visar genomgången att arbetssättet är centralt för att åstadkomma förändring över tid och på lokal nivå.
Lärdomarna rör tre huvudområden: hur experiment utformas och följs upp, hur makt och beslutsfattande påverkar processerna samt hur varaktig förändring skapas. Studien ifrågasätter synen på urbana experiment som små och tillfälliga pilotprojekt som antingen ska skalas upp eller avslutas. I stället bör de ses som en permanent del av hur städer styrs, planerar och lär.
Bland de tio lärdomarna finns att integrera sociala, kulturella, tekniska och ekologiska perspektiv, att främja sektorsövergripande lärande och att balansera professionell och medborgerlig expertis. Forskarna lyfter också behovet av att gå bortom projektlogik och att betrakta urbana experiment som en långsiktig styrningspraxis.
