Forskare inom det åttaåriga programmet Mistra Carbon Exit konstaterar att Sverige redan har både kunskap och teknik för att kraftigt minska utsläppen av växthusgaser. Redan i dag finns lösningar som kan halvera utsläppen i sektorer som står för drygt 75 procent av Sveriges utsläpp – och det till relativt låg samhällskostnad. Men för att kunna ställa om efterlyser industrin stabilitet.
Utsläpp kan halveras i viktiga sektioner – ny rapport visar hur
Forskning Tekniken finns, kostnaderna är hanterbara och industrin vill ställa om. Ändå sker det inte i den takt som krävs. Forskare bakom Mistra Carbon Exit varnar nu för att politisk obeslutsamhet sinkar industrin – och listar samtidigt en rad verktyg att ha med sig i hållbarhetsarbetet redan idag.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
– Industrin verkar vilja ställa om och är inte rädd för ambitiös klimatpolitik – men den måste vara förutsägbar, säger Filip Johnsson, vice programchef för Mistra Carbon Exit och professor vid Chalmers.
Programmet har fokuserat på byggnader, transporter och infrastruktur – områden som alltså tillsammans står för omkring 75 procent av Sveriges utsläpp.
Under programmets gång har forskarna analyserat teknikskiften och styrmedel. I rapporten ”Unlocking the Climate Transition: Golden Nuggets from Mistra Carbon Exit” konstaterar forskarna att Sverige tekniskt sett har förutsättningar att ligga ännu längre i framkant. Industrins mest utsläppsintensiva processteg – som cementklinker och masugnsstål – kan ersättas med fossilfria tekniker.
Något överraskande pekar rapporten ut att renoveringar och underhåll sammantaget står för större utsläpp än nybyggnad i Sverige. Isolering är det enskilt största utsläppsdrivande materialet i renoveringar.
En annan slutsats i rapporten rör energisystemet. Forskarna konstaterar att elektrifieringen av industrin och transporterna innebär att elnätet och elsystemet blir avgörande, och att stora industrietableringar kommer att kräva flexibel elanvändning och utbyggd nätkapacitet.
En central slutsats är att även stora, kostsamma klimatinvesteringar ger mycket små effekter på slutkundens pris.
– En bil byggd av koldioxidfritt stål eller en byggnad i koldioxidfri cement blir bara marginellt dyrare. De stora utsläppen – och kostnaderna för att minska dessa – ligger i början av värdekedjan, säger Filip Johnsson.
Om lösningarna redan finns och det inte är så stora ekonomiska uppoffringar – varför används de inte?
– Det är en kombination av osäkerhet i klimatpolitiken, både den svenska och från EU:s håll, och dessutom nu då en skakig konjunktur som gör att företag tvekar. Industrin behöver veta att klimatpolitiken ligger fast över tid för att kunna göra investeringar.
Filip Johnsson påpekar att det utöver finns konkurrensmässiga fördelar med att ta ledartrjöjan i klimatfrågan.
– Om EU kan våga hålla fast vid sin klimatpolitik kommer vi att vinna på det, för vi är inte konkurrenskraftiga med fossil energi. Det finns högerpopulistiska tendenser att vilja skjuta upp klimatmål, men det är inte så smart – vi riskerar att bli omsprungna av Kina.
Lärdomar ur rapporten
Använd standardiserade klimatkrav i alla byggprojekt.
Programmet har tillsammans med Trafikverket, byggentreprenörer och kommuner tagit fram tre nivåer och materialkrav som kan användas användas av kommuner och företag i upphandling.
För organisationer som är nya i klimatstyrning.
Enklare och mer generella krav.
• Använd referensvärden (kg CO₂e/m²) för nybyggnad eller stomrenovering.
• Fokusera på de största utsläppsposterna.
Mellannivå
För aktörer med viss erfarenhet.
• Uttryck krav som procentuell reduktion jämfört med projektets baseline. Det kan användas för projekt med infrastruktur, markarbete eller renovering
Den mest ambitiösa nivån
Här sätts klimatkrav direkt på materialens maximala klimatprestanda. Materialkraven har integrerats i branschstandarden AMA Anläggning och kan tillämpas rakt av i upphandling.
Inkludera renoveringar i klimatplaner
• Prioritera utsläppsminskning i isoleringsmaterial.
Planera för flexibel elanvändning
Industrin och kommuner bör enligt rapporten:
• Styra energikrävande processer till timmar med lägre belastning
• Bygga in lagring, exempelvis vätgas eller batterier, så att produktion kan fortsätta även när elen är dyr
• Använda smart styrning av värme, ventilation, laddning och maskiner
• Etablera lokal flexibilitet vid nya industri- och logistiksatsningar, både genom att styra energianvändningen till lågintensiva timmar och samordna med andra verksamheter.


