Klimatanpassningsutredningen, som den kallas, kommer i en tid då klimatförändringarnas effekter blivit allt mer påtagliga. Översvämningar, värmeböljor och stigande havsnivåer väntas öka och behovet av att rusta samhällets struktur, planering och ansvarssystem blir allt mer akut. Samtidigt går klimatanpassningsarbetet för långsamt och bromsas av oklara ansvarsförhållanden, bristande finansiering och föråldrade regler.
Utredning: Så ska Sverige rustas för klimatförändringarna
Klimatanpassning
Kommuner ska få skicka klimatanpassningsnotan till fastighetsägare och staten ta över ansvaret för skydd mot stigande havsnivåer. Det föreslår regeringens utredare Johan Hjalmarsson i en utredning om hur samhället ska rustas för klimatförändringens effekter.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
– Vi behöver ett systemskifte. Det är orimligt att kommuner lämnas ensamma med ansvar för långsiktigt kustskydd eller att samhället ska stå för hela kostnaden för att skydda privata värden, säger utredaren Johan Hjalmarsson under en pressträff i samband med att han lämnade över utredningen till Sveriges klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L).
För att råda bot på bristerna föreslår Klimatanpassningsutredningen elva konkreta förslag till lagändringar, från miljöbalken till plan- och bygglagen. Bland annat föreslår utredningen att staten tar ett större ansvar för klimatanpassningen, särskilt vid havsnivåhöjningar. Ett nytt system ska göra det till en statlig uppgift att bygga och förvalta skydd längs utpekade kuststräckor, vilket beskrivs som ett historiskt skifte från dagens kommunala ansvar.
Utöver det föreslås kommunerna få bättre verktyg. Bland annat ska en ny lag göra det möjligt att ta ut avgifter från fastighetsägare som får nytta av exempelvis skyddsvallar. Intäkterna får täcka upp till hälften av åtgärdens kostnad, men avgiften får aldrig överstiga tio procent av fastighetens marknadsvärde. Utredningen föreslår också att kommuner blir skyldiga att riva upp gamla detaljplaner i riskfyllda områden, och att klimatanpassningsåtgärder tydligare ska framgå i översiktsplanen.
Medlems- och arbetsgivarorganisationen Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, välkomnar utredningens förslag.
– Utredningen gör rätt i att ifrågasätta rimligheten i att kommuner själva ska hantera och finansiera skyddet mot stigande havsnivåer. Vi ser positivt på ett statligt ansvar för storskaliga skyddsåtgärder vid kusten men det är viktigt att kommunerna som berörs involveras i processen tidigt, säger Ann-Sofie Eriksson, chef sektionen för planering, säkerhet och miljö på SKR i ett pressmeddelande.
Betänkandet kommer nu att beredas i Regeringskansliet och skickas ut på remiss.
Fakta
Här är utrednings elva förslag kort sammanfattade
- Ny lag om medfinansiering. Kommuner får ta ut avgift från fastighetsägare som får nytta av klimatanpassningsåtgärder.
- Staten tar ansvar för kustskydd. Staten ska identifiera och bygga skydd mot översvämningar från havet längs vissa kuststräckor.
- Tvingande översyn av detaljplaner. Kommuner blir skyldiga att ändra eller upphäva detaljplaner där klimatriskerna är för stora.
- Tydligare klimatarbete i översiktsplanen. Kommuner ska ange vilka klimatanpassningsåtgärder de planerar att initiera.
- Strandskyddet anpassas. Klimatanpassningsåtgärder blir ett särskilt skäl för dispens eller upphävande av strandskydd.
- Nya regler om hög inomhustemperatur. Folkhälsomyndigheten föreslås få rätt att sätta gränser för inomhustemperatur i känsliga boenden.
- Ledningsrätt även för öppna dagvattenlösningar. Kommuner ska kunna få ledningsrätt för öppna diken inom det allmänna dagvattensystemet.
- Dagvattensystemets kapacitet skrivs in i lagen. Krav på att hantera regn med viss återkomsttid (t.ex. 10-årsregn) förtydligas i vattentjänstlagen.
- Tillgång till data om dagvattensystemet. VA-huvudmän blir skyldiga att lämna ut uppgifter om dagvattensystemets kapacitet till fastighetsägare.
- Tillfälligt marktillträde vid klimatrisker. Länsstyrelsen får ge tillstånd för tillfälligt marktillträde för att förebygga eller återställa efter ras/skred/översvämning.
- Markreservat för klimatanpassning i detaljplan. Kommuner får planlägga framtida klimatanpassningsanläggningar – även om de inte byggs direkt.