Greta Thunberg har rätt – men kan en annan taktik vara bättre?

KRÖNIKA Ingen har betytt så mycket för klimatfrågan de senaste åren som Greta Thunberg. Paradoxalt nog kanske mer i resten av världen än i Sverige, men hennes kraft också hemmavid visas av lyssnarrekord för hennes Sommarprat – har någon missat det är det hög tid att ta igen, skriver Mattias Goldmann i en krönika.

Greta Thunberg har rätt – men kan en annan taktik vara bättre?
Greta Thunberg och Mattias Goldmann. Foto: MattiasAhlm/SverigesRadio, Sweco

Greta Thunbergs budskap är lika riktigt som det är viktigt: Vi har väldigt bråttom att minska vår klimatpåverkan oerhört mycket; i vår del av världen måste den ner under noll. Greta Thunberg har också rätt i att läget troligen är mer allvarligt än IPCC anger, för att deras konsensusmetod innebär att de mest försiktiga får oproportionellt stort inflytande, och för att vi skrämmande ju sett hur snabbt klimatförändringarna sker inte minst på våra breddgrader.

Inte ens Greta Thunberg har alla svar

Men Greta Thunberg skulle själv vara den första att hålla med om att inte ens hon har alla svar, och efter att ha smält och begrundat hennes sommarprat har jag fem områden där jag tror på en annan inriktning än den hon landar i:

1. Lyssna på forskarna

Självklart ska klimatpolitiken vara forskarbaserad, men vi gör alla dagligen sådant som forskningen avråder från; vad vi äter och dricker, hur vi motionerar och mycket annat. Att vi plötsligt skulle ta in och agera utifrån forskningen är alltför osannolikt för att utgöra basen för vårt klimatarbete. Forskningen måste omsättas i konkreta, vardagsnära råd och tips som allmänheten kan ta till sig, men också i styrmedel som fördyrar eller rentav förbjuder det forskarna varnar för.

2. Underkännande av politiken

Greta Thunberg har förstås rätt i att inget parti gör tillräckligt i klimatfrågan, och det är viktigt för klimatfrågan att hon inte låter sig associeras med något parti. Men det är ändå stor skillnad mellan partierna; de sju partier som alla står för de svenska klimatmålen har kommit olika långt i att fylla detta med innehåll och det åttonde försöker inte ens. Om Trump eller Biden vinner presidentvalet i november får global betydelse för klimatet, och här hemma måste 2022 bli ett klimatval – just eftersom politiken, partierna och de folkvalda gör skillnad.

3. Rättvisan

Greta Thunberg har ett starkt rättvisepatos och har helt rätt i klimatförändringarna drabbar de redan värst utsatta hårdast. Men när hon kopplar samman klimatkampen med till exempel den i sig så väldigt viktiga Black Lives Matter-rörelsen utesluts den som är redo att drastiskt minska sin klimatpåverkan men inte nått fram till medborgarrättskampen. Och fokuseringen på rättvisa har inte varit framgångsrik i klimatarbetet – på klimatdemonstrationerna skriker vi ”climate justice” men lyckas inte enas om vad vi menar. Det må vara synd, men vi får en snabbare, mer djupgående förändring om vi fokuserar på att den ska gagna oss själva än på att den ska vara globalt rättvis.

4. Näringslivskritiken

Greta Thunberg raljerar med skärpa och relevans kring företag som vill sälja produkter med greenwash-liknande påståenden. Men att underkänna näringslivets kraft är också att göra det väldigt svårt för oss medborgare att göra skillnad – i det vardagliga är det just som aktiva, krävande konsumenter vi kan välja och vraka för klimatets bästa. Tillsammans ska vi se till att den som beter sig bättre för klimatet kan ta marknadsandelar och öka vinsten – och numera finns företag med så pass långtgående klimatmål att det kan göra reell, nödvändig skillnad.

5. Det egna ansvaret

Greta Thunberg ser framför sig en slags individuell revolution, frikopplad från både politik och näringsliv. Hur den ska gå till är skissartat – rimligt eftersom det inte är hennes ansvar, men otillräckligt eftersom vi har bråttom i klimatfrågan. Dessutom visar just forskningen att vi som individer inte kan göra tillräckligt; pådrivande politik och näringsliv behövs också för att få den systemförändring Greta Thunberg efterlyser.

Fel att fokusera på skuld och skam

I sitt lysande Sommarprat var Greta Thunberg irriterad över att ”How dare you” fick så starkt genomslag när hon hade så mycket konkret och viktigt att säga. Jag delar bilden: Skuld och skam är inte alltid bäst för att få till ett ändrat beteende. I nya boken Klimatsynda visar jag, med hundratals källor och exempel, att det kan vara effektivare att fokusera på att göra det lätt, lustfyllt och lönsamt att göra rätt – att systematiskt begå de sju dödssynderna i klimatets tjänst!

Inget av detta förtar Greta Thunbergs enorma betydelse eller hur rätt hon har i sak. Det visar bara att det finns många vägar framåt i klimatarbetet. Den klimatsmarta framtiden utformar vi alla, tillsammans.

– Mattias Goldmann
Författare till Klimatsynda

Senaste nytt

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.

Det senaste