Efter tio år hos Riksbyggen och tidigare Electrolux och Posten, har Charlotta Szczepanowski nu varit miljö- och kvalitetschef hos Coop i tre veckor och är på väg att återanvända en väl beprövad strategi.
Hur känns det?
– Det känns jättespännande. När jag läser mejl om ägg och kycklingar och djurvälfärd så är jag visserligen ganska ”lost”. Men det övergripande är ju liknande, som hur man förankrar hållbarhetsfrågor till exempel.
Hur är det liknande?
– Jag jobbar enligt en modell där vi försöker se hur företaget ter sig efter att det nått målen för år 2030. Sedan letar vi strategier för att nå dit och därefter konkretiserar vi vad som behöver göras. Hos Electrolux använde vi Det Naturliga Stegets metodik. Den har jag burit med mig sedan dess även om jag nuförtiden arbetar mot de globala hållbarhetsmålen och inte mot ramvillkoren för hållbar utveckling som tidigare. Jag arbetar mot alla hållbarhetsmålen, eftersom jag vet att det blir fel om man plockar ut några mål, som koldioxid och övergödning eller något annat. Då tappar man saker på vägen.
Vad är största utmaningen för dig framöver?
– Dels behöver jag sy ihop de två organisationerna som vi nu har satt ihop, dels rekryterar vi och det är en jätteutmaning att välja bland alla kvalificerade kandidater.
Vad är största utmaningen för Coop?
– Det är där jag är i mina tankar. Men jag har bara arbetat här i tre veckor, så jag har nog inte hittat de riktigt stora utmaningarna. Innan jag vet så måste jag lära mig mer om livsmedel och leverantörskedjor.
Men Coop har arbetat länge med hållbarhet. Finns det verkligen mer att göra?
– Jag är såklart stolt över att arbeta i ett företag som har de här frågorna högt på agendan, men jag kan inte vara nöjd, för det finns hur mycket som helst att göra. Vi har alla en lång väg att vandra, hos alla företag.
Du har utnyttjar lunchen för att ha tid med den här intervjun och sitter i möten hela dagarna. Dessutom är du ordförande för NMC, Nätverket för Hållbart Näringsliv, sedan i våras. Hur gör du för att orka med det höga tempot?
– Jag sover som en sten på kvällen. Jag tränar också och promenerar antingen till eller från jobbet. Det blir sex kilometer ungefär, och bryter av så att jag får andra tankar. Men arbetet är roligt också och jag träffar många intressanta människor.