Stor genomgång av nya VSME – detta gäller

Rapporteringen är frivillig. Företag som omfattas av standarden blir alltså inte skyldiga att upprätta en hållbarhetsrapport. Tanken är i stället att ge dem ett gemensamt format för information som kan efterfrågas av större kunder, banker och investerare.

Två nivåer att välja mellan

Standarden består av en grundmodul och en omfattande modul. Grundmodulen är en miniminivå för företag som väljer att använda standarden. Den är också utformad som en målmodell för mikroföretag.

Den omfattande modulen innehåller ytterligare uppgifter som kan efterfrågas av exempelvis banker, investerare och större företagskunder. Den kan inte användas separat. Ett företag som vill tillämpa den omfattande modulen måste även använda grundmodulen.

Standarden skiljer mellan flera typer av uppgifter:

• uppgifter som ska redovisas om företaget använder den aktuella modulen
• uppgifter som bara ska redovisas när vissa angivna omständigheter gäller
• frivilliga uppgifter
• uppgifter som kan behöva lämnas på grund av företagets bransch

Vissa datapunkter är frivilliga för företag med högst tio anställda, även om de ska redovisas av större företag som använder standarden.

Detta ingår i grundmodulen

Grundmodulen omfattar både allmän information om företaget och uppgifter inom miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning.

Företaget ska bland annat ange vilken modul och rapporteringsgrund som används, vilka verksamheter som ingår och grundläggande uppgifter om verksamheten. Om företaget har infört särskilda hållbarhetspolicyer, åtgärder, mål eller framtida initiativ ska dessa också beskrivas.

På miljöområdet omfattar grundmodulen bland annat:

• energianvändning
• utsläpp av växthusgaser i Scope 1 och 2
• utsläpp av föroreningar till luft, vatten och mark
• verksamhet i eller nära områden med känslig biologisk mångfald
• vattenuttag och, i vissa fall, vattenförbrukning
• tillämpning av principer för cirkulär ekonomi
• mängden farligt och icke-farligt avfall
• andelen avfall som går till materialåtervinning eller förberedelse för återanvändning
• relevanta materialflöden i verksamheter som använder stora mängder material

På det sociala området ska företaget bland annat redovisa antalet anställda fördelat efter anställningsform och kön. Standarden omfattar även arbetsolyckor, arbetsrelaterade dödsfall, kollektivavtal, utbildning och uppgifter om huruvida de anställda får minst den tillämpliga minimilönen.

Grundmodulen innehåller också krav på information om fällande domar och böter för korruption och mutor under rapporteringsperioden.

Fler uppgifter i den omfattande modulen

Den omfattande modulen ska ge affärspartner ett mer heltäckande underlag för att bedöma företagets hållbarhetsrisker. Den innehåller bland annat en beskrivning av företagets affärsmodell, marknader och viktigaste affärsförbindelser.

Här ingår även fördjupad information om företagets hållbarhetsarbete, exempelvis vem i organisationen som ansvarar för genomförandet av policyer och åtgärder.

På klimatområdet omfattar modulen uppgifter om:

• mål för minskade utsläpp
• basår, målår och målvärden
• planerade åtgärder för att nå målen
• eventuella klimatomställningsplaner
• identifierade fysiska klimatrisker och omställningsrisker
• verksamhetens och värdekedjans exponering för riskerna
• genomförda klimatanpassningsåtgärder

Företag i sektorer med stor klimatpåverkan som saknar en klimatomställningsplan ska ange om och i så fall när de planerar att anta en sådan.

Den omfattande modulen innehåller också uppgifter om personalomsättning, könsfördelning i ledningen, policyer för mänskliga rättigheter, system för klagomålshantering och bekräftade människorättsincidenter.

Företag inom vissa verksamheter ska dessutom redovisa intäkter från bland annat fossila bränslen, kemikalieproduktion, tobaksproduktion och förbjudna vapen.

Scope 3 är inte ett generellt krav

Grundmodulen kräver att företaget redovisar uppskattade utsläpp i Scope 1 och platsbaserade utsläpp i Scope 2. För företag med högst tio anställda är dessa uppgifter frivilliga.

Scope 3 ingår däremot inte som ett generellt obligatoriskt mått. Företaget kan behöva överväga att redovisa utsläppen om de är relevanta för verksamheten och behövs för att ge en rättvisande bild av klimatpåverkan i värdekedjan.

I förordningen pekas tillverkning, livsmedelsindustri, byggande och förpackningsverksamhet ut som exempel på sektorer där Scope 3-utsläppen sannolikt kan vara betydande.

Om företaget väljer att redovisa Scope 3 ska det utgå från de 15 kategorierna i GHG Protocol och ta med de kategorier som det bedömer som väsentliga. Har företaget satt mål för minskade Scope 3-utsläpp ska målen redovisas för de betydande utsläppen.

Så fungerar värdekedjetaket

Den frivilliga standarden ska även fungera som ett tak för vilka hållbarhetsuppgifter CSRD-företag får kräva från företag med högst 1 000 anställda i sina värdekedjor.

Hela standarden ingår inte i taket. Förordningens andra bilaga anger exakt vilka datapunkter som omfattas. Taket är lägre för företag med högst tio anställda än för företag med 11–1 000 anställda.

För företag med fler än tio anställda ingår bland annat energianvändning, utsläpp i Scope 1 och 2, vattenuttag, avfall, arbetsolyckor, kollektivavtal, utbildning, personalomsättning och vissa uppgifter om mänskliga rättigheter.

Taket ska ses som en högsta nivå. Ett CSRD-företag ska bara begära de uppgifter som faktiskt behövs för den egna rapporteringen och kan därför behöva mindre information än vad taket tillåter.

Får fråga – men inte kräva

Värdekedjetaket innebär inte ett generellt förbud mot att fråga efter ytterligare hållbarhetsinformation. Ett större företag kan fortfarande efterfråga uppgifter som ligger över taket.

När begäran gäller information till CSRD-rapporteringen ska företaget dock tydligt ange vilka uppgifter som ligger över taket och informera verksamheten i värdekedjan om att den har rätt att avstå från att lämna dem. Informationen över taket får alltså efterfrågas, men inte krävas.

Taket gäller bara informationsinsamling för hållbarhetsrapportering enligt CSRD. Det begränsar inte uppgifter som krävs enligt annan EU-lagstiftning eller nationell lagstiftning. Det utesluter inte heller att information kan efterfrågas för andra ändamål, exempelvis kreditbedömning, riskhantering eller andra affärsbehov.

Banker, försäkringsföretag och investerare uppmanas att så långt som möjligt begränsa sina frågor till informationen i standarden. De omfattas däremot inte generellt av det bindande värdekedjetaket när uppgifterna används för andra ändamål än CSRD-rapportering.

Rapporteringen kan göras på koncernnivå

Om företaget är moderföretag rekommenderar standarden att hållbarhetsrapporten upprättas på koncernnivå och omfattar dotterföretagen. Dotterföretagen behöver då inte ta fram egna rapporter enligt standarden.

Rapporteringsperioden bör följa företagets finansiella rapportering. Om större kunder eller banker behöver informationen årligen ska rapporten också uppdateras varje år.

Från och med det andra rapporteringsåret ska företaget redovisa jämförelsetal för föregående år. Undantag gäller för uppgifter som lämnas för första gången.

Rapporten kan publiceras som ett separat dokument eller som ett särskilt avsnitt i förvaltningsberättelsen. Företag som använder Emas får samla uppgifterna i samma rapport och behöver inte redovisa samma information två gånger.

Vissa uppgifter får utelämnas

I undantagsfall får företag utelämna information som allvarligt skulle skada deras marknadsposition. Även företagshemligheter, säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter och viss annan skyddad information kan undantas.

Företaget måste då ange att undantaget har använts för den aktuella datapunkten. Vid varje nytt rapporteringstillfälle ska det också bedöma om det fortfarande finns skäl att hålla uppgiften borta.

Om företaget även upprättar finansiella rapporter ska hållbarhetsinformationen vara förenlig med uppgifterna i dessa.

Ingen obligatorisk extern granskning

Företag som rapporterar enligt den frivilliga standarden behöver inte låta informationen granskas externt. Standarden ställer däremot krav på att uppgifterna ska vara relevanta, trovärdiga, jämförbara, begripliga och möjliga att verifiera.

Den frivilliga standarden träder i kraft den 24 september 2026. Värdekedjetaket börjar tillämpas för räkenskapsår som inleds den 1 januari 2027 eller senare.