Ny lag ska genomföra CSDDD i Sverige – detta föreslås för företagen

Förslaget handlar om hur EU:s direktiv om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet, CSDDD, ska genomföras i Sverige. Direktivet innebär att företag ska arbeta systematiskt för att förebygga och hantera negativ påverkan på mänskliga rättigheter och miljö.

Utredningen har haft som utgångspunkt att direktivet ska genomföras på miniminivå. Den föreslagna lagen omfattar därför bara de allra största företagen.

Dessa företag föreslås omfattas

Lagen ska som huvudregel gälla svenska företag och koncerner som under två räkenskapsår i följd har:

• fler än 5 000 anställda
• en global nettoomsättning på mer än 1,5 miljarder euro.

Även vissa företag med omfattande franchise- eller licensverksamhet samt vissa företag utanför EU kan omfattas.

Alternativa investeringsfonder och fondföretag undantas. Vissa holdingföretag ska dessutom kunna ansöka om att ett dotterföretag i stället fullgör skyldigheterna.

Utredningen uppskattar att mellan 70 och 90 företag kommer att omfattas direkt av lagen.

Detta ska företagen göra

Företagen ska enligt förslaget införa ett riskbaserat förfarande för tillbörlig aktsamhet. Arbetet ska omfatta följande:

• Integrera tillbörlig aktsamhet i styrdokument och riskhantering.
• Identifiera och bedöma faktisk och möjlig negativ påverkan.
• Förebygga eller begränsa risker.
• Stoppa eller minimera negativ påverkan som redan har uppstått.
• Vid behov bidra till att avhjälpa skador.
• Samråda med anställda, fackliga organisationer och andra berörda.
• Ha rutiner för klagomål och anmälningar.
• Följa upp och dokumentera om åtgärderna fungerar.

Vad som räknas som negativ påverkan ska bedömas utifrån de rättigheter, förbud och skyldigheter som anges i EU-direktivet. Det kan exempelvis röra tvångsarbete, barnarbete, diskriminering, arbetsvillkor, människors hälsa och olika former av miljöförstöring.

Företaget ska anpassa åtgärderna efter hur allvarlig och sannolik påverkan är. Faktorer som bransch, geografiskt område, produkter och affärspartner ska vägas in. Om alla risker inte kan hanteras samtidigt får företaget prioritera de mest allvarliga och sannolika.

Skyldigheten innebär inte att företaget måste kunna garantera att negativ påverkan aldrig uppstår. Kravet är i stället att företaget har ett fungerande förfarande och vidtar lämpliga och proportionerliga åtgärder.

Kraven omfattar verksamhetskedjan

Ansvaret ska omfatta företagets egen verksamhet, dotterföretag och under vissa förutsättningar även affärspartner.

I tidigare led kan det exempelvis handla om leverantörer med anknytning till företagets produktion eller tjänster. I senare led omfattas viss verksamhet kopplad till distribution, transport och lagring av företagets produkter.

Företagen kan behöva kräva att affärspartner följer en uppförandekod eller en särskild handlingsplan. De ska samtidigt ta hänsyn till om affärspartnern är ett litet eller medelstort företag och kan i vissa fall behöva ge stöd för att kraven ska kunna uppfyllas.

Om andra åtgärder inte räcker kan företaget behöva avstå från en ny affärsförbindelse, tillfälligt stoppa samarbetet eller avsluta relationen. Innan dess ska företaget bedöma om ett avbrott riskerar att orsaka större negativa effekter än om samarbetet fortsätter.

Leverantörer kan påverkas indirekt

Även företag som inte själva omfattas av lagen kan beröras. Stora företag kan behöva begära information och ställa krav på leverantörer och andra affärspartner.

Utredningen konstaterar att de direkt berörda företagen i vissa fall har tiotusentals affärspartner. Det går därför inte att uppskatta hur många företag som kan påverkas indirekt.

För mindre företag kan påverkan bland annat bestå i nya avtalsvillkor, informationskrav, uppförandekoder och uppföljningar. Utredningen bedömer att de ekonomiska konsekvenserna för dessa företag inte behöver bli betydande, men framhåller samtidigt att omfattningen är svår att beräkna.

Krav på offentlig information

Företag som inte redan omfattas av krav på hållbarhetsrapportering ska varje år publicera en redogörelse för sitt arbete med tillbörlig aktsamhet på sin webbplats.

Redogörelsen ska senare även lämnas till ett statligt insamlingsorgan. Utredningen föreslår att Bolagsverket får den uppgiften.

EU-direktivet innehöll tidigare krav på att företagen skulle anta och genomföra klimatomställningsplaner. Det kravet togs bort när direktivet ändrades 2026 och ingår därför inte i förslaget till svensk lag.

Kommerskollegium föreslås få tillsynsansvaret

Utredningen föreslår att Kommerskollegium blir tillsynsmyndighet. Myndigheten ska kunna inleda en utredning på eget initiativ eller efter en anmälan om en välgrundad farhåga om att ett företag bryter mot lagen.

Företagen ska vara skyldiga att lämna de uppgifter och handlingar som behövs för tillsynen. Kommerskollegium ska kunna förelägga företag att:

• upphöra med en överträdelse
• avstå från att upprepa den
• vidta avhjälpande åtgärder.

Förelägganden ska kunna förenas med vite. Kommerskollegium ska även ge information, stöd och vägledning till företag, affärspartner och andra berörda.

Sanktionsavgift på upp till tre procent

Företag som bryter mot lagen ska kunna få en sanktionsavgift. Avgiften föreslås uppgå till mellan 5 000 kronor och tre procent av företagets nettoomsättning under föregående räkenskapsår.

Om företaget är det yttersta moderföretaget i en koncern ska avgiften beräknas utifrån koncernens omsättning.

När avgiften bestäms ska Kommerskollegium bland annat ta hänsyn till överträdelsens allvar och varaktighet, tidigare överträdelser, företagets åtgärder och om företaget har fått en ekonomisk fördel genom överträdelsen.

Inga särskilda skadeståndsregler föreslås

Utredningen bedömer att svensk skadeståndsrätt redan uppfyller EU-direktivets krav. Någon särskild ny regel om skadeståndsansvar föreslås därför inte.

En domstol ska däremot kunna besluta att ett företag måste vidta åtgärder för att få en överträdelse att upphöra, om en person har drabbats av negativ påverkan och lider skada till följd av överträdelsen.

I ett särskilt yttrande invänder Henrik Lindholm från Etisk Handel Sverige mot utredningens bedömning. Han anser att risken för höga rättegångskostnader i praktiken kan hindra resurssvaga personer, inte minst utanför EU, från att väcka talan. Han anser därför att utredningen borde ha föreslagit en ordning som begränsar kostnadsrisken.

Föreslås börja gälla 2029

Huvuddelen av lagen föreslås träda i kraft den 26 juli 2029.

Kravet på att publicera en årlig redogörelse på företagets webbplats föreslås börja gälla den 1 januari 2030. Skyldigheten att lämna redogörelsen till Bolagsverket ska börja gälla den 1 januari 2031.

Betänkandet är ett utredningsförslag. Förslagen ska nu beredas vidare innan regeringen eventuellt lämnar en proposition till riksdagen.