Läs mer: Guide om klimatkompensation
Gemensamt för alla standarder är att utsläppsminskningar ska vara mätbara, de ska vara verifierbara av tredje part, de ska vara spårbara och krediter ska annulleras i offentliga register. Utan finansieringen från klimatkompensation skulle projekten heller inte ha blivit av.
Läs mer: Fyra tips för klimatkompensation
Några vanliga standarder:
CDM: Lanserades i samband med Kyotoprotokollet. Syftet var att industriländerna som anslutit sig till avtalet skulle kunna minska sina utsläpp genom klimatkompensation i utveclingsländer. Vanligt förekommande är exempelvis vindkraftparker.
Gold Standard: Bakom denna står ett flertal frivilligorganisationer, bland annat WWF. Projekt med denna stämpel uppfyller flera hållbarhetsmål.
VCS: En standard som har utvecklats under ledning av World Economic Forum. Bakom denna står även World Business Council for Sustainable Development. Jobbar med allt från vind till skogsprojekt.
CCB Standards: Är framförallt en tilläggsstandard, vanligen till CDM och VCS för att verifiera att projekten har en social och miljömässig nytta. Sedan 2014 drivs den av VCS.
Plan Vivo: Fokus på fattigdomsbekämpning och ekosystemtjänster genom reducering av växthusgaser i form av hållbart skogsjordbruk och trädplanering. Koldioxid binds i biomassan genom fotosyntesen när träden växter.
Fair Climate Standard: Standard från Fairtrade som lanserades i december 2015 i samband med Parisavtalet och syftar till att sätta ett minipris på hur mycket pengar som måste gå direkt till projekten.