Spindeln i nätet – Miljöchefen knyter ihop trådarna

Att driva miljö- och hållbarhetsfrågor kräver både struktur och anpassningsförmåga. Arbetet påverkas av krav på flera nivåer, allt från rena lagkrav till marknadskrav. Dessutom kommer det hela tiden ny kunskap och nya insikter på området. Förutsättningarna förändras och gamla sanningar behöver omprövas, vilket inte alltid är så enkelt att hantera.

– Vi vill gärna kunna se framtiden, göra beräkningar och lägga prognoser. När vi märker att vi hela tiden måste ställa om och anpassa oss känner vi oss otrygga, säger Göran Gennvi, ledarskapsutvecklare på Naturakademin Learning Lab.

Han har själv jobbat med hållbarhetsfrågor sedan slutet av 1980-talet och konstaterar att resultatet sällan blir det man förväntar sig, speciellt när man jobbar i breda projekt där många olika typer av verksamheter är inblandade. Kunskapen finns, men svårigheten ligger i att förvalta den i gruppen.

Olika utgångslägen

Ett vanligt scenario när miljöchefen kallar till möte om hållbarhetsarbete är att de olika avdelningscheferna kommer dit med helt olika förväntningar. Personalchefen tänker på arbetsförhållanden och sociala frågor, produktionschefen tänker på att vissa kemikalier behöver fasas ut medan ekonomichefen funderar över vad det kommer att kosta.

Oavsett om det handlar om hållbarhetsarbete inom ett företag eller i större kommunövergripande projekt hamnar man lätt i ett stuprörstänkande som gör det svårt att hitta gemensamma lösningar. Problemet är att man ofta saknar en förmåga att ta till sig kunskap och få den att utvecklas inom gruppen.

– Det är lätt att tro att man pratar om samma sak, men vad menar vi egentligen med hållbarhet? Och hur kan vi dra nytta av den kunskap som finns runt bordet?

Svaret är enkelt: genom att samtala.

– Men det största bekymret är att vi sällan har det samtalsklimatet som krävs. Vi ser inte tillgången i mångfald och är mer fokuserade på att föra fram våra egna argument än att lyssna och sätta oss in i andras verklighet.

En av miljöchefens viktigaste utmaningar är därför att skapa samsyn och samverkan över gränserna, att knyta ihop de olika kunskapstrådarna till en helhet. Något som är extra viktigt i en föränderlig värld där det gäller att snabb kunna agera och anpassa sig till nya förutsättningar.

Skapa gemensam bild

På uppdrag av Länsstyrelserna i Jämtland och Gotland har Göran Gennvi utvecklat ett verktyg för hur man kan forma ett konstruktivt hållbarhetsarbete utifrån en bra samtalsmetodik.

Metodiken går ut på att i olika steg bygga upp samtalet så att alla inblandade skapar en gemensam bild och förståelse för hur de andra ser på utmaningarna i miljöarbetet, men även får insikt om sina egna åsikter. Genom hela processen utvärderas också samtalen i sig; lyssnade alla på varandra, fick alla komma till tals, försökte vi förstå varandra?

Grundbulten för att lyckas med detta är tillit, som måste finnas där, eller byggas upp.

– Det vanliga är att gruppmedlemmarna söker konventioner och drar sig för att sticka ut med avvikande åsikter, säger Göran Gennvi, men poängterar att det gör att gruppen begränsar sitt handlingsutrymme till det de redan är överens om, vilket gör att man missar många bra lösningar.

Förståelse för andras perspektiv

Eftersom hållbarhet är ett så vitt begrepp och kan tolkas så olika beroende på vad man jobbar med, så är det också viktigt att reda ut hur man ser på begreppet och bygga en samsyn redan från start.

– När ledningsgruppen ger miljöchefen i uppdrag att jobba med hållbarhetsfrågan är det bra om de själva har samtalat kring begreppet och är tydliga med vad de har för förväntningar. Att slippa brottas med dubbla budskap gör livet mycket lättare för miljöchefen.

Extra viktigt är det i sammanhang där miljöchefen inte har makt att styra arbetet fullt ut. Att exempelvis ha samordningsansvar för hållbarhetsarbetet i en kommun där näringsliv, föreningsliv, skolor och medborgare ska involveras i arbetet kräver en god dialog för att lyckas.

– Det viktiga är att få igång samtalet och skapa ett tillåtande klimat för att kunna sätta effektiva mål och förankrade handlingsplaner där man inser fördelen med att alla har sina olika perspektiv, säger Göran Gennvi.