Experten: Så navigerar du svåra målkonflikter

Sandra Runsten, chef för hållbar omställning på Sweco, arbetar dagligen med dessa frågor. Hon beskriver målkonflikter som något grundläggande för hållbarhetsarbetet, där beslut ofta handlar om att välja mellan olika hållbarhetsmål som kan stå i konflikt med varandra.

– Våra kunder kallar det sällan för målkonflikter. Men det handlar ofta om direkta konflikter, till exempel mellan klimatfrågor och grön omställning å ena sidan, och social hållbarhet och arbetsmiljöfrågor å andra sidan. Den här typen av konflikter har varit aktuella i flera år, men jag ser nu att de ökar kraftigt. Det kräver mod att välja bort och insikt om att varje beslut har ett hållbarhetspris, säger hon.

ATT MÅLKONFLIKTERNA nu blir tydligare beror enligt Sandra Runsten sannolikt på att mognaden har ökat. Företag pratar inte längre bara om klimatet som det enda och viktigaste hållbarhetsmåttet. EU-regleringar som CSRD bidrar också med mycket kunskap, och företag börjar spana på CSDDD och försöker förbereda sig för reglerna kring det.

– En annan faktor är debatten i media just nu om att marknaden har svalnat när det gäller grön omställning, vilket gör konfliktfrågor mer framträdande. Tidigare, när det var full fart på nyetableringar och investeringar, kunde man bara gasa på. Nu, när debattklimatet ser annorlunda ut, blir dessa frågor tydligare både för media och för investerare.

Den gröna omställningen innebär omfattande samhällsförändringar: elektrifiering av fordonsflottan, byggande av nya fabriker, utfasning av fossila bränslen och omställning av jordbruket. EU-regler som CSRD och CSDDD driver utvecklingen framåt, men med förändringarna följer också komplexa målkonflikter.

Ett område där målkonflikterna blir särskilt tydliga är batteriproduktion. Å ena sidan behövs batterier för att elektrifiera fordonsflottan och minska utsläppen av växthusgaser. Å andra sidan är utvinningen av råmaterial som litium och kobolt ofta förknippad med allvarliga miljö- och sociala problem.

ETT EXEMPEL SOM Sandra Runsten tar upp är produktionen av nickel i Indonesien, där efterfrågan på metallen har exploderat i takt med att elbilar blivit en central del av den gröna omställningen. Nickel behövs för batteritillverkning, men utvinningen har lett till ökade koldioxidutsläpp, förgiftade vattendrag och förstörda livsmiljöer.

– Alla vill ha grön omställning, men få vill ha den där de bor, säger Sandra Runsten.

Sandra Runsten betonar vikten av att identifiera målkonflikter tidigt och att arbeta systematiskt för att hantera dem.

– Börja med en gedigen analys av vad ni vill uppnå och vilka resurser som behövs. Titta på frågorna ur ett systemperspektiv och se hur hållbarhetsmålen är ömsesidigt beroende av varandra.

HON LYFTER OCKSÅ fram vikten av dialog med intressenter, både internt och externt. Lokalbefolkningens acceptans för nya projekt kan exempelvis vara avgörande för projektens framgång.

– Att ha lokalbefolkningen med sig ger inte bara bättre förutsättningar för projektet, utan ökar också lönsamheten i det långa loppet, säger hon.