Sociala frågor vinner mark – men sker det på bekostnad av miljön?

Med lanseringen av Agenda 2030:s 17 globala mål spänner hållbarhet över nästan alla områden som rör möjligheten till ett gott liv. För hållbarhetschefen innebär detta en rejäl utmaning, Hur ska man navigera i en roll där ansvaret flyter ut åt alla möjliga håll?

Tolkningsutrymme

När konsultföretaget Mercuri Urval intervjuade ett 100-tal bolag i Sverige och Finland om hur de tänker kring hållbarhet blev det väldigt tydligt att resonemangen och definitionen om vad som är hållbart skilde sig åt. Vissa företag pratade om social hållbarhet, andra om klimat eller om hållbarhet som en marknadsförande tanke och ytterligare någon om hållbarhet som något som måste genomsyra hela verksamheten.

Jag märker också av det när jag intervjuar verksamheter om deras arbete. Hållbarhet kan betyda väldigt mycket idag.

Värderingar viktiga

Själv känner jag mig dubbel till ordet hållbarhet och dess potential att tolkas utifrån var och ens egna preferenser. Definitionen av hållbarhet har väldigt mycket att göra med företagsledningens egna värderingar. Vad ledningarna tycker är viktigt är avgörande för vilka frågor som kommer att drivas ute i verksamheterna.

Här tycker jag att trenden just nu lutar mot att sociala frågor vinner kraft på bekostnad av miljö. Väljer man ut fattigdom eller arbetsmiljö som sina viktigaste frågor bland målen i agenda 2030 kan man skapa en fantastisk verksamhet ur det perspektivet, men håller man sig inte inom planetens gränser, hur hållbar är verksamheten då?

I nästa nummer av Miljö & Utveckling som kommer i december kommer vi att borra mer i detta.