Sedan den nya EU-kommissionen och EU-parlamentet tillträdde, har det spekulerats om att ambitionsnivån för den gröna omställningen kommer att sänkas. Men när EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen talade på World Economic Forum i Davos var hon tydlig med att klimatförändringarna fortsatt toppar EU:s agenda och att Europa kommer fortsätta att arbeta tillsammans med alla länder som vill skydda naturen och stoppa den globala uppvärmningen.
Snart väntas EU:s nya gröna industristrategi – experten reder ut vad vi vet
Juridik & Politik Inom kort väntas EU:s The Clean Industry Deal presenteras. Strategin kan beskrivas som den gröna given 2.0 och syftar till att sätta spelplanen för en ny konkurrenskraftig och grön industripolitik i Europa. EU-experten Katarina Areskoug går igenom det vi hittills vet om strategin.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Centralt för det arbetet är EU:s The Clean Industrial Deal som kommissionsordföranden väntas presentera den 26 februari. Katarina Areskoug, grundare av analysföretaget Impact Europe, har lång erfarenhet av EU-frågor och har tidigare varit chef för EU-kommissionen i Sverige. Hon förklarar att The Clean Industrial Deal är en form av strategi som ska bana vägen för en ny industripolitik för Europa.
– Även om det har varit diskussioner om att man vill luckra upp klimatpolitiken inom EU, har Ursula von der Leyen varit tydlig med att hon står fast vid den gröna inriktningen. Det var inte minst tydligt under hennes tal i Davos. The Clean Industrial Deal är en slags strategi för hur man ska gå vidare med denna inriktning samtidigt som man föreslår åtgärder för att stärka Europas konkurrenskraft, säger hon.
Så det är en slags gröna given 2.0?
– Ja, så kan man beskriva det. Det nya är att det är större fokus på konkurrenskraft, regelförenkling och resiliens i en geopolitiskt instabil omvärld.
Bygger på tre ben
Vidare säger Katarina Areskoug att strategin väntas bygga på tre ben. Det första är grön omställning och stärkt konkurrenskraft.
– Draghi- och Lettarapporterna visar på hur EU:s konkurrenskraft stadigt försämrats de senaste 15–20 åren. Därför behöver industrin verktyg för att fortsätta den gröna omställningen, och samtidigt stärka konkurrenskraften. Det är särskilt fokus på energiintensiva industrier, och hur de ska ställa om, säger hon.
Det andra benet handlar om att öka motståndskraften i en geopolitiskt tuff situation, genom att se över industrins värdekedjor och minska sårbarheten. Det tredje benet handlar om innovation, inte minst vad gäller AI, tech och kvantteknologi.
– Där pekar man på att vi verkligen ligger efter i Europa och att detta ligger bakom den minskade produktiviteten, då vi inte har tillgängliggjort de nya teknologierna på samma sätt som exempelvis USA, säger Katarina Areskoug.
Innehåller inte skarpa lagförslag
Strategin väntas inte innehålla några skarpa lagförslag, utan det kommer senare fortsätter Katarina Areskoug. Bland annat lyfter hon EU:s Circular Economy Act, som väntas presenteras i slutet av året. Men även genom Clean Industrial Deal, ser hon framför sig att cirkulär ekonomi kommer att segla högre upp på agendan.
– Vi tror att det kommer att finnas en diskussion i meddelandet om cirkulär ekonomi, andrahandsmarknaden för råvaror, avfallslagstiftning och produktdesign, säger hon.
”Försök att skapa en ny industripolitik för Europa”
Andra frågor hon ser framför sig kommer att finnas med, är samtal om att revidera reglerna om offentlig upphandling för att kunna införa striktare hållbarhetskriterier, samt hur omställningen ska finansieras.
– Sammanfattningsvis är det här ett försök att skapa en ny industripolitik för Europa. Kommissionen gör ofta så här, att de presenterar en strategi i form av ett meddelade, eller en slags filosofi. Sedan kommer de att se hur medlemsländerna reagerar . Om man ser att flera medlemsländer vänder sig väldigt starkt mot något, lägger man kanske inte fram det. Är det något annat som får starkt stöd så vet man att det är säker mark och man kan gå vidare med skarpa förslag, säger Katarina Areskoug.