Simuleringsmodell för enerigeffektivisering i handeln

Första delen av forskningsprojektet ”Den energieffektiva butiken i teori och praktik” vid KTH är färdigt, och resultatet är en simlueringsmodell för energianvändningen i livsmedelsbutiker. Nu kan de medverkande livsmedelskedjorna ta del av modellen, och därmed få ledning i arbetet med att miljöanpassa sina butiker.

Sedan 1998 har miljöprojektet Klimat 21 pågått, i regi och finansiering av Statens energimyndighet, och i våras blev det färdigt. Ett av delprojekten i detta projekt har varit ”Den energieffektiva butiken i teori och praktik”, som drivits av Institutionen för energiteknik på KTH i samarbete med kylanläggningstillverkaren AKA Kyla AB, Icahandlarna AB, KF Projekt & fastigheter, Svensk butiksservice AB samt Sveriges provnings- och forskningsinstitut.

– Det behövs ett verktyg för att beräkna butikernas miljöpåverkan i helhetsperspektivet. Exempelvis Naturvårdsverket fokuserar stenhårt på att minimera växthusgaserna i lösningarna, och rekommenderar val av köldmedium därefter. Men det kan öka energiförbrukningen, och därigenom i förlängningen ge större miljöpåverkan, säger projektledaren Per Lundqvist, Institutionen för energiteknik på KTH.

Verklighetstrogen simuleringsmodell

För att ta fram en verklighetstrogen simlueringsmodell för energianvändningen i livsmedelsbutiker började man därför med att utvärdera olika programmeringsverktyg för att ta reda på vilket som var lämpligast för ändamålet. Man försökte modellera hela det termodynamiska system som en butik utgör med hjälp av de olika verktygen. Bland annat använde man TRNSYS och EES, Engineering Equation Solver, för ändamålet.

Forskarnas första tanke var att använda en högnivåmiljö för programmeringen. Man ville att något befintligt datorprogram skulle ta hand om all den ekvationslösning som behövs för så här pass tung modellering.

– Den strategin visade sig inte vara praktiskt vettig, med tanke på den grad av interaktivitet och kompatiblitet som man eftersträvar, säger Per Lundqvist.

Programmerade själva

Den programmeringsmiljö som man till slut valde för modelleringen blev den objektorienterade miljön Delphi, som innebär programmering på ungefär samma datornära nivå som programmeringsspråket C.

– När man jobbar med ett så här pass långt projekt på mer än tre år kan det vara vettigt att programmera själv, säger Per Lundqvist.

Antalet systemlösningar för butiker är lika många som antalet butiker. Variationerna i kyldiskvarianter, avfrostningsschema, ventilation, luftfuktighet et cetera, är oändliga. I programmet ”CyberMart” kan nu butiksägaren mata in data om sin butik, och därigenom få en modell för butiken. Utdata från modellen är energiåtgång och utsläpp av miljöbelastande ämnen. Sedan kan de olika faktorerna ändras för att se vilken effekt det får på butikens miljöbelastning, och därigenom får man vägledning i vad som behöver göras.

Mätningar med förhinder

Arbetet med modelleringen har inte varit problemfritt.

– Det största problemet vi haft under utvecklingen av modellen har varit att få in korrekta data från verkligheten ute i butikerna, säger projektledaren Per Lundqvist. Egna misstag och mätningsgivare som flyttats ute i butikerna har ibland förstört flera veckors mätdata.

Men det är så här det ser ut i verkligheten, och när vi nu är medvetna om den potentiella problematiken kommer mätningarna att gå snabbare.

Fortsättningen på projektet, som började i våras, kommer att handla om klimatet i butiken.

– Till det nuvarande forskningsprojektet kommer vi att ha större kunskaper om hur det ser ut i olika butiker i Sverige och i världen, och därigenom kommer arbetet att flyta bättre, tror Per Lundqvist.

Den internationella utblicken har forskargruppen vid KTH fått genom samarbete inom det så kallade Annex 26-projektet, där forskare från USA, Kanada, England, och Danmark delat med sig av sina erfarenheter.

Fotnot: Fortsättning på Klimat 21 följer nu under namnet eff-Sys, ”Effektivare kyl- och värmepumpssystem”. Läs mer om det på http://www.egi.kth.se/users/thermo/eff-sys/www/index.htm

Senaste nytt

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.

Det senaste