Inga produkter i varukorgen.
Sanningens minut närmar sig för Omnibus– så påverkas ditt hållbarhetsarbete
Analys Klockan tickar och snart ska den så kallade omnibus-lagen presenteras av EU-kommissionen. Redan nu kan vi dock konstatera att kraven på svenska företags hållbarhetsarbete kommer att förändras.
Foto: Adobe Stock
Sanningens minut närmar sig för omnibus-lagen. Den 26 februari, med eventuellt några dagars försening, väntas EU-kommissionen presentera ett omfattande förslag som enligt läckta uppgifter ska förenkla och delvis förändra flera av unionens hållbarhetsregelverk. Bland de regelverk som påverkas återfinns den redan införda hållbarhetsredovisningslagen CSRD, den ännu inte implementerade due diligence-lagen, CSDDD, EU:s implementerade taxonomiförordning samt de införda så kallade koldioxidtullarna, CBAM.
Klart är att kommissionen i omnibus-förslaget vill minska företagens administrativa bördor och stärka den ekonomiska konkurrenskraften i EU. Hur långt EU ska gå är dock kontroversiellt. Vissa medlemsländer och företag uppges förespråkar kraftiga lättnader, medan andra varnar för att ändringarna kan urholka både klimat- och människorättsarbetet. Läckta dokument som flera medier, däribland Politico och Reuters, tagit del av tyder dock på att ändringarna som kommer att föreslås blir omfattande.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Några av de av mest uppmärksammade förändringarna i förslaget gäller CSRD. De nya uppgifterna tyder på höjda trösklar för när företag måste rapportera – endast bolag med fler än 1 000 anställda och över 450 miljoner euro i omsättning skulle behöva följa CSRD fullt ut, enligt det läckta utkastet. Det är en tydlig kontrast mot ursprungliga planer, där företag med fler än 250 anställda också skulle omfattas. Dessutom föreslås en senareläggning av lagens ikraftträdande, vilket skapar ytterligare frågor om hur snabbt de nya reglerna kommer att börja gälla.
Den ännu inte fullt implementerade Corporate Sustainability Due Diligence Directive, CSDDD, ska i sitt ursprungliga skick ge företag omfattande ansvar att granska och åtgärda miljö- och människorättsproblem i hela leveranskedjan. Det nya förslaget sägs istället ange att kontrollerna kan göras mer sällan, exempelvis vart femte år.
Tidigare fanns ett uttryckligt krav i CSDDD-förslaget att företag, om brister inte åtgärdades, i sista hand skulle avsluta samarbetet med en leverantör som fortsätter bryta mot reglerna. Enligt den nya texten behöver företag inte längre säga upp kontraktet så klart ökar risken för att ohållbara affärsrelationer fortsätter.
Slutligen avsåg CSDDD ursprungligen att ge EU möjlighet att hålla företag juridiskt ansvariga om de exempelvis underlät att agera vid grova människorättskränkningar i sin globala värdekedja. Enligt de nya uppgifterna kan det gemensamma ansvarssystemet ersättas av nationella regler. Det skulle innebära att varje medlemsland själv bestämmer hur och i vilken utsträckning företag kan ställas till svars eller tvingas till böter.
Det här kan i sin tur leda till en problematisk fragmentisering – svenska företag kan möta en viss lagstiftning i Sverige och helt andra sanktioner i ett annat EU-land.
I det så kallade omnibus-förslaget ingår också justeringar av det som kallas Carbon Border Adjustment Mechanism eller kort CBAM, en gränsjusteringsmekanism som ska lägga kostnader på koldioxidintensiva importer. Enligt läckta uppgifter kan en ny massbaserad tröskel på 50 ton per år införas, vilket skulle innebära att majoriteten av små importörer undantas. Här menar EU-kommissionen dock att över 99 procent av de totala utsläppen inom CBAM:s nuvarande område skulle fortsätta omfattas, då det är en relativt liten grupp stora aktörer som står för huvuddelen av utsläppen.
Även om Omnibus-lagstiftningen ännu inte är formellt publicerad så kan man redan i dag se en rad sannolika konsekvenser för företagen. Om förslaget går igenom kan många svenska företag med färre än 1 000 anställda och lägre än 450 miljoner euro i omsättning slippa de nya kraven på hållbarhetsrapportering. Detta kan så klart innebära lägre kostnader för datasystem och konsulthjälp, samt färre krav på att genomföra regelbundna due diligence-kontroller hos leverantörer.
Samtidigt uppstår ett antal större problem för företagen, inte minst en osäkerhet kring ansvarsfrågor. Eftersom den gemensamma EU-regleringen om företags ansvar i leveranskedjan kan försvagas och i vissa avseenden förflyttas till nationell nivå, uppstår risk för fragmentering inom unionen. Svenska företag som handlar med eller har dotterbolag i flera EU-länder kan behöva hantera varierande regler i olika jurisdiktioner.
Företag som hittills investerat mycket i sina hållbarhetsprocesser kan fortsätta rapportera på hög nivå för att säkerställa förtroendet hos investerare och kunder, medan andra nöjer sig med lägsta kravnivå. Det kan leda till en tydligare klyfta mellan ”frivilligt ambitiösa” aktörer och företag som främst följer minimikraven. Om förslaget antas i stora drag, kan det på längre sikt helt ändra spelplanen för de europeiska företagens hållbarhetsarbete
Det som händer nu är att EU-kommissionen i dagarna förväntas presentera sitt förslag. Därefter inleds förhandlingar i ministerrådet och i EU-parlamentet, där det sannolikt kommer att bli omfattande diskussioner och förslag till ändringar. Förslaget måste sedan godkännas av både rådet och parlamentet innan det kan bli lagstiftning i hela EU. Den 26 februari blir oavsett startskottet för en intensiv process som i förlängningen kommer att omforma villkoren för ditt hållbarhetsarbete.
